Åka Tåg

Åka tåg är verkligen något jag gillar att göra

En sak är säker – Jag gillar att åka tåg. Tycker att det är en avkopplande njutning, i alla fall så länge tågen går som de skall. Att sitta still och vänta på grund av någon anledning, till exempel signalfel eller annat, är rena döden. Men när det fungerar som det skall så är tåg mitt absoluta favorit när det gäller sätt att bli transporterad.

Åka tåg

Nu var det i och för sig ett tag sedan jag åkte tåg senast. Jag har för mig att det var i februari 2012 senaste resan gick, då jag besökte Västerås under en hel och tog mig dit och hem med hjälp av tåg. Skulle vara skoj faktiskt att åka igen snart, man kanske skulle göra någon utflykt i sommar. En tanke som tål att tänkas vidare på.

Men förr om åren så åkte jag mycket tåg. Ett tag var jag till exempel i Göteborg väldigt ofta och då var det nästan alltid uteslutande att jag valde tåget trots att det går bussar till och från Göteborg och att dessa bussar ger en snabbare transporttid. Det var helt enkelt mer avkopplande att åka på det sättet. Bussarna kändes mer stressiga och dessutom tycker jag att det känns mer instängt att åka buss jämfört med tåg.

Tåg till Stockholm

Ett tag åkte jag också till Stockholm några gånger om året. Det hände ett par gånger att jag flög upp dit men det var liksom lite mer krångligare. Var tvungen att först bege mig till Landvetters flygplats, sen flyga (tog i och för sig bara en timme ungefär) och sen ta mig från Arlanda med buss ner till Stockholm. Lite stressigt på något sätt, inte alls samma sak som att sitta i lugn och ro färdas på rälsen och se landskapet svepa förbi utanför.

Några gånger åkte jag dessutom nattåg upp till Stockholm. Det var helt underart tyckte jag. Var visserligen tvungen att först ta mig ner till Göteborg men det var det värt. Sen ombord på tåget, krypa ner i en säng i en kupé och somna in till tågets dunkande mot rälsen. Morgonen efter så vaknade man upp på Stockholms central tidigt. Efter en dusch så åt jag frukost någonstans (ibland på något café på Stockholms central eller ibland på ett närliggande hotell). Därefter så brukade jag ta mig en promenad runt ett Stockholm som ännu inte riktigt hade vaknat. Allt det hann jag med innan affärer och annat öppnade. Var faktiskt riktigt underbart, något jag verkligen gillade. Numera tror jag inte att det går nattåg till Stockholm längre, inte i från Göteborg i alla fall och det är ju synd. Att åka tåg på natten och sova ombord är riktigt härligt.

Långa resor med tåg

Jag skulle någon gång vilja åka en riktigt lång sträcka någon gång, exempelvis genom Europa, speciellt om man åker över Alperna, det lär vara enormt vackert. Skulle faktiskt också vilja åka  norrut, exempelvis upp mot Kiruna eller kanske ända till Narvik i Norge. Kanske till och med ta sig hem söder genom Norge.

Men den resan som jag kanske mest av allt drömmer om är en resa mellan Chicago och Los Angeles. En resa där man sitter på tåget i 65 – 66 timmar (om allt går enligt tidtabellen), alltså utan några som helst byten. Jag vet inte om resan i sig är trevlig och om man åker genom några vackra miljöer men just tanken att sitta på ett tåg i nästan tre dygn känns väldigt lockande.

Foto via Visualhunt.com

Obligatoriska undersökningar hos läkare

Undersökningar hos läkare borde vara obligatoriska

Varför blir inte vi  människor kallade till obligatoriska undersökningar hos en läkare med jämna mellanrum. Tänk er själva, det är ju så mycket annat som vi måste undersöka. Vi måste exempelvis besiktiga våra bilar med jämna mellanrum. Hissar i våra hus undersökts årligen. Lekplatser måste besiktigas årligen och så vidare. Dessutom måste vi varje år redogöra för hur mycket pengar vi tjänar och har i förmögenhet.

Undersökningar hos läkare

Men vår egen hälsa är det inte så viktig med tydligen. Varför kan man ju undra, vad är det som gör att vi blir kallade till undersökningar med ett visst mellanrum. Det behöver ju inte vara årligen men i alla fall med två tre års mellanrum.

På dessa undersökningar skulle man kunna köra en enkel hälsoundersökning, ta blodprover som kontrollerar ett antal sjukdomar samt bara kolla läget med patienten. Det behöver inte vara några allvarliga och krävande undersökningar utan bara något som tar en så där 30 minuter. En halvtimme vartannat år har vi väl alla tid med eller hur?

Nyttan med undersökningar

Vad är då nyttan med sådana här undersökningar kan man undra. Jo, man skulle ju dels få sin kropp och sin hälsa undersökt och det är ju alltid bra. Men viktigast av allt, man skulle kanske kunna upptäcka eventuella sjukdomar tidigt, innan de slår till på allvar, och på så sätt sätta in behandlingar i ett tidigt skede. Exempel på vad man skulle kunna hitta är exempelvis diabetes, vissa former av cancer och andra sjukdomar som kan vara rätt så allvarliga om man inte behandlar dem i ett tidigt skede.

Naturligtvis så skall dessa undersökningar inte vara ett tvång, det är aldrig bra. Men man skall i alla fall bli kallad till dem, sen skall man om man så önska ha möjlighet att tacka nej till att bli undersökt och till att ta prover.

Jag hade som en liten vana för ett antal år sedan att då och då gå och testa mitt blodtryck. Nu var det alltid bra och det kanske var därför egentligen som jag kom av mig och slutade gå och testa mitt blodtryckt. Jag kanske skulle göra det igen en så där en gång om året. Kan ju vara rätt bra egentligen.

Vi kanske alla skulle ta och göra en besiktning av kroppen en gång om året. Bara för att ha lite koll på läget om man så säger. Så, obligatoriska undersökningar hos en läkare tror jag kan vara något positivt.

Foto via Visualhunt

Prov och tentor

Tentor och prov bör vara digitala i framtiden

Läser en artikel på IDG om att man på den juridiska fakulteten på Lunds Universitet numera kan skriva tentor digitalt. Lysande tycker jag, ett steg i rätt riktning.

Digitala tentor

Jag håller till på en gymnasieskola under dagarna och har de senaste veckorna vid några tillfällen suttit provvakt när eleverna har skrivit nationella prov. Jag har då funderat flera gånger på varför man inte kunde skriva dessa prov digitalt. Visserligen så har eleverna fått skriva en del uppgifter på sina datorer och sedan lämnat in dokumentet. Detta är ett steg i rätt riktning anser jag.

Men fler prov borde gå att kunna skrivas via datorn. Som jag ser det så finns det bara fördelar med det. Dels så förmodar jag att eleverna hellre väljer att skriva på datorn än med papper och penna. Jag vet ju själv hur det tar emot att skriva något för hand numera, är så vad att skriva på datorn.

Men för lärarna borde det vara ännu bättre med digitala prov än med ”analoga” prov. Mindre papper att hålla reda på och betydligt lättare att läsa vad som skrivs, alla har inte helt perfekta handstilar. Dessutom så tror jag eleverna skärper sig mer när det de skriver. Man kan lättare se på datorn om det man nyss har skrivit ser bra ut. Med andra ord, det är betydligt lättare med korrektur på datorn än på papper.

Jag gillar det att Lunds Universitet numera har börjat ge studenterna möjligheten att skriva sina juridiska tentor på en dator. Det ligger helt enkelt i tiden och har bara en massa fördelar.

Risk för fusk

Det finns säkert de som anser att det kommer att bli en större risk för att fuska om man skriver ett prov via datorn, att eleverna helt enkelt kan söka  efter information som de behöver. Men vad jag har förstått så har studenterna i Lund inte denna möjlighet då deras datorer låses så att de inte kommer ut mer än det programmet som de använder för att skriva sina tentor.

Fungerar detta på ett bra och tillfredsställande sätt så ser inte jag några hinder för att detta skulle kunna införas på skolor runt om i vårt land. Att låta elever och studenter få skriva sina prov och tentor på en dator i stället för på papper är något som bör komma mer och mer. Det finns helt enkelt bara en massa fördelar med detta.

Photo credit: torresk via VisualHunt.com / CC BY-NC

Kvitton

Kvitton, vad är de bra för egentligen?

Kom och tänka lite på kvitton igår. Mer exakt tänkte jag på  det där med att ta kvittot när man handlar. Personligen så tar jag kvitton ibland och ibland inte. Egentligen så skulle jag allra helst vilja slippa ta kvitton alls. Detta eftersom jag tycker att det är en dum grej och ett slöseri av stora mått. Visst, de kan vara bra att ha men det borde finnas bättre och smartare sätt att få ett kvitto än de små papperslappar man får idag.

Kvitton

Jag beställer då och då saker i från Internet. Numera får man på många ställen inte de kvittot som har med ordern att göra och andra handlingar så som exempelvis orderbekräftelser och garantisedel utskrivna. Man får dessa skickade hem via mail som PDF i stället. Detta är mycket bra.

Lånar man en bok på något av biblioteken här i Borås så kan man välja att slippa få ett utlåningskvitto om man inte vill ha något. Vill man ha ett men inte i pappersform så kan man i stället välja att få det via mail. Enkelt och perfekt, så som jag tycker att det skall fungera.

För ärligt talat, varför kan man inte få kvitton hemskickade som mail i stället om man handlar i någon affär. Man får bara ange sin e-post-adress och affärspersonalen skickar aktuella kvitton som mail. Många butiker har nu datorer i stället för vanliga kassaapparater. Jag förmodar att de flesta affärer, i alla fall de större, är uppkopplade mot Internet. Så rent tekniskt borde det fungera utan några som helst problem.

Stamkund i en affär

Är man stamkund i en affär, så som jag till exempel är hos den lokala ICA-butiken så kan jag bara ange ett kundnummer i stället för att ange en adress varje gång. Eller så kan man lagra sin e-post-adress på chipet på sitt Mastercard eller Visa-kort eller för all del ännu bättre på sitt ICA-kort. Som sagt, rent tekniskt borde det inte vara några problem att få kvittot i stället för en liten papperslapp. Ett kvitto som man i de flesta fall slänger direkt om man tar emot den överhuvudtaget.

Kan man skippa exempelvis hälften av kvitton så gör man miljön en rejäl tjänst och dessutom lär man spara en och annan krona. Med andra ord, vad har man att förlora på att minska antalet kvitton en del?

Fotokredit: jelene via Visual Hunt / CC BY

Leif GW Persson

GW Perssons böcker, i vilken ordning skall de läsas?

Detta inlägg om Leif GW Perssons böcker publicerades för första gången våren 2015. Sedan dess så är det uppdaterat flera gånger, främst när det kommer nya böcker. Det är utan tvekan det mest lästa av alla mina blogginlägg någonsin. Tycker därför att det är värt att lyfta fram det igen.

Rätt så ofta, nästan dagligen faktiskt, så är det någon eller några som har kommit hit till min blogg genom att söka på frasen ”i vilken ordning skall jag läsa gw perssons böcker?”. 

Eftersom man skall ge svar på sådant folk vill veta så kommer här svaret på det folk vill veta och har googlat på – ”i vilken ordning skall jag läsa gw perssons böcker?”.

Läsordning för Leif GW Perssons böcker

Denna ordning gäller:

  • Grisfesten
  • Profitörerna
  • Samhällsbärarna
  • Mellan sommarens längtan och vinterns köld
  • En annan tid, ett annat liv
  • Faller fritt som i en dröm
  • Linda – som i Lindamordet
  • Den som dödar draken
  • Den döende detektiven
  • Den sanna historien om Pinocchios näsa
  • Bombmakaren och hans kvinna
  • Kan man dö två gånger?

Så, nu har jag svarat på den frågan.

Jag kan för övrigt tipsa om alla böcker, de är alla väl värda att läsa och man bör läsa böcker i rätt ordning eftersom det bland finns referenser till tidigare böcker. Personligen så har jag läst alla böcker utan den senaste och några av böckerna har jag läst om ett par gånger.

Filmer och TV-serier

En hel del av Leif GW Perssons böcker har för övrigt blivit film och TV-serie. Ett bra exempel på detta är filmen Mannen från Mallorca med  Tomas von Brömssen  och Sven Volter som bygger på boken Grisfesten. Profitörerna blev en film med samma namn och Samhällsbärarna blev film under namnet I Lagens Namn.

TV-serien En Pilgrims Död bygger på böckerna Mellan sommarens längtan och vinterns köld och Faller fritt som i en dröm och TV-serien Den Fjärde Mannen bygger på boken En annan tid, ett annat liv. 

Trevlig läsning

Uppdaterat 150802: Leif GW Persson har släppt en ny bok, Bombmakaren och hans kvinna, så inlägget uppdaterades med denna titel.

Uppdaterat 151030: Har lagt till lite mer text, exempelvis om filmatiseringen av böckerna, skrivit om en del av texten och publicerar om inlägget.

Uppdaterat 160924: Har lagt till en nysläppt bok, Kan man dö två gånger?

 

Bilden kommer ifrån SVT.

Fika på caféer

Caféer, ett ställe jag skulle vilja tillbringa mer tid på

Detta inlägg om caféer publicerades 17 februari 2016 för första gången. Nu är det omgjort lite och publiceras ännu en gång.

Började dagen idag med att ta en kopp kaffe på en av stadens caféer. När jag satt där så funderar jag lite på tillvaron just då och insåg att jag skulle vilja tillbringa mer tid på det sättet, kanske till och med ha ett arbete som jag då och då kunde utföra på ett café.

Tillbringa tid på caféer

Anledningen till att jag hamnade där idag var att jag skulle jobba lite extra. Jag har egentligen ledigt den här veckan men chefen undrade om jag kunde hjälpa henne i några timmar idag. På väg till jobbet så hörde hon av sig och sa att hon var lite försenad. Då beslöt jag mig för att besöka min favorit av alla stadens otaliga caféer. Det ligger trots allt mindre än 100 meter i från min arbetsplats.

Det är ett tag sedan jag var på detta café och jag blev positivt överraskad över hur fint det har blivit sedan deras senaste ombyggnad. Jag blev också överraskad över hur mycket folk det var där. Detta trots att klockan inte ens var 09.00 när jag kom dit. Det är tydligen fler som har förstått tjusningen i att ta en tidig morgonfika.

Tillbringa dagarna på ett café

För när jag satt där och smuttade på min cappuccino så tänkte jag att så här skulle jag vilja starta flera dagar. Kanske inte varje dag (det skulle bli dyrt) men någon dag då och då. Nu är det lite svårt för min del eftersom jag börjar i normala fall jobba en 30 minuter innan detta café öppnar på morgonen. Men jag vet att det kommer att komma dagar inom kort då jag kommer att börja senare. Med andra ord som gjort för ett morgonbesök på detta café igen.

Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att arbeta några timmar på något av stadens caféer. Till exempel det jag satt på idag. Det vore grymt kul och intressant att sitta och jobba i några timmar. Smådricka på en kopp kaffe och kanske tugga på en smörgås eller liknande. Tyvärr så har jag inte den typen av arbete som gör att jag kan göra detta. Kanske vissa arbetsuppgifter skulle fungera men jag är ändå i behov av att finnas på min arbetsplats under hela tiden som jag arbetar.

Det är trist, väldigt trist, för att kunna sitta på något av alla caféer och jobba några timmar i veckan hade varit kanon. Nu får jag passa på att ta en morgonfika de dagar jag har chans till det. Tror att den 9 mars är nästa tillfälle.

Foto via Visual Hunt

Säkerhet för det mesta

Säkerhet finns för nästan allt i ens liv numera

För en tid sedan lade jag in en pinkod för att kunna låsa upp min telefon då den har varit i viloläge, allt för att öka min säkerhet gällande telefonen. Insåg när jag gjorde detta att man håller på att öka sin säkerhet för det mesta i ens vardag. Varför egentligen? Vad är det vi är rädda för?

Ökad säkerhet i ens vardag

Insåg att jag det var dags att ange en pinkod så att om telefonen skulle komma i andras händer så skulle de få lite problem med att kunna ringa med den. En sifferkod på fyra siffror kan rädda mycket egentligen.

För ärligt talat så är det inte bara det där med att kunna ringa som kan hända om telefonen hamnar i orätta händer. Med dagens smarta telefoner så har man i stort sätt hela ens liv i telefonen. Har finns tusentals foton. Jag kan betala på vissa ställen med en app (visserligen en fyrasiffrig kod även för det), Jag kan skicka pengar till andra med swish och kan sköta alla mina bankärenden via telefonen, båda kräver dock en sexsiffrig pinkod.

Sen så har jag alla sociala medier jag använder mig av i telefonen, alla kräver varsitt lösenord dock. Jag har tillgång till en massa mailkonton och så vidare. Dessutom så finns i stort sätt alla lösenord och pinkoder jag använder mig av lagrade i en app i telefonen. Visserligen med ett lösenord som säkerhet.

Men ni ser, mycket i ens liv finns i telefonen och allt (i stort sätt) lagras med hjälp av pinkoder och lösenord, ett unikt för varje tjänst. Det är inte lätt att komma ihåg allt och de blir fler och fler ju mer tiden går.

Inte bara telefoner

Nu är det inte bara telefonen och ens datorer som har en massa säkerhet för att kunna användas. Man måste slå en massa koder för mycket här i livet. Skall man handla så är det en pinkod som skall användas. Skall man ta ut pengar från en bankomat är det en annan. De som har bil får slå en kod för att kunna tanka och så vidare. Jag behöver en pinkod för att komma in på jobbet och en för att larma av.

Sedan några år tillbaka har vi dessutom pinkod för att komma in i huset där jag bor. En kod dagtid, en annan nattetid. Jag behöver en kod för att boka tvättstugan, allt för att öka ens säkerhet.

Man kan ju undra varför det är en sådan ökning av vår säkerhet. Varför vi har så många koder och lösenord till det mesta här i livet. Har vår värld blivit så osäker, har kriminaliteten ökat så mycket att vi måste skydda oss mer och mer. Eller är det så enkelt att vi blir allt mer paranoida för år som går. Litar vi allt mindre och mindre på andra, så lite att vi måste skydda oss bakom en massa säkerhet i form av lösenord, pinkoder och lås i allmänhet.

Foto via Visualhunt

Helikopterpengar

Helikopterpengar är det något att ha?

Läser lite om det uttalade som visa Riksbankschefen Cecilia Skingsley kom med i veckan, nämligen det att Riksbanken skall kunna skänka alla svenska medborgare en summa pengar, så kallade helikopterpengar. Anledningen är att Riksbanken vill att medborgarna skall ta dessa pengar och gå ut och handla upp dem och på så sätt få fart på den svenska ekonomin och driva upp inflationen.

Helikopterpengar

För som alla vet så är det lite smått kris i den svenska ekonomin, i alla fall delvis. Inflationen är på tok för låg (i skrivande stund är den 0,8 procent men Riksbankens mål är 2,0 procent). Får vi upp inflationen så kommer även ränteläget ordna upp sig och sen följer det ena efter det andra. Dessutom, konsumerar vi mera så måste vi producera mera och det i sin tur leder på sikt till ett högre behov av arbetskraft.

Som det är till stor del nu så sparar hushållen allt för mycket pengar. Pengar som ligger på ett bankkonto är pengar som saknar värde. Det kan vara bra för den enskilda individen  att ha några kronor på banken men för samhällsekonomin så vore det bästa om alla kronor man får ut i lön spenderas.

Så helikopterpengar kan vara ett sätt att få individerna att konsumera mera. Skulle detta fungera fullt ut så tror jag att det är en bra idé. Men jag tror att det inte kommer att fungera så som det är tänkt. För det finns många krav som måste uppfyllas av medborgarna för att helikopterpengar skall vara lösningen på problemen.

Dels så måste hela summan konsumeras. Betalar man av på lån eller sätter in pengarna på ett sparkonto så är de inte värde något, möjligen för den enskilda medborgaren men inte för Sverige.

Resor ej värda något

Spenderar man alla helikopterpengar på en resa så är de inte heller värda något. Åtminstone inte om man åker utomlands. Resan i sig kan bidra till statskassan men det man spenderar i boende, mat och konsumtion utomlands gagnar inte den svenska ekonomin. Skall man använda alla pengar man får på en resa så bör man resa inom Sverige.

Det finns många andra sätt att spendera sina pengar på som inte är bra för ekonomin. Skall pengarna komma den svenska ekonomin tillgodo och sätta fart på den så bör alla pengar spenderas på prylar som är tillverkade i Sverige av svenska företag. Och ärligt talat, hur många varor är det egentligen.

Det går inte att komma och säga att man tar sina helikopterpengar och köper kläder för dom på exempelvis H&M bara för att det är ett svenskt företag. Mig veterligen så är inga kläder från H&M tillverkade i Sverige, åtminstone är den andelen inte speciellt stor. Att handla importerade varor gynnar inte svensk ekonomi speciellt mycket även om det är ett svenskt företag som säljer dem. Dessutom är det inte bra att vi importerar mycket, vi bör exportera mera i stället

Vad skulle göra?

Men vad skulle då exempelvis jag köpa om jag fick lite helikopterpengar? Säg att man får 100.000 kronor en dag som helst då bör spenderas på svenska varor. Frågan är svår, kan ärligt talat inte komma på något direkt.  En bil från Volvo kanske men jag har inget körkort så vad ska jag men den till. Dessutom, för att köra bilen krävs det en hel del bensin och den måste importeras. Inte nog med det, bilen må vara svensk och monterad i Sverige men många av delarna är säkert importerade.

Det första jag kom att tänka på när jag läste om helikopterpengar i veckan var att köpa inlagd sill ifrån till exempel ABBA. Jag älskar inlagd sill nämligen. Men att köpa burkar med sill för 100.000 kronor känns rätt dumt.

Nä, helikopterpengar är ett bra sätt att stimulera ekonomi. Men det känns väldigt krångligt att spendera pengarna på ett sätt som verkligen gynnar ekonomin. Risken är att man tar sina helikopterpengar och sätter in summan på banken eller betalar av lite lån, och då blir det genast helt värdelösa.

Foto via Visualhunt.com

Öppet kontorslandskap

Öppet kontorslandskap är inget att ha

Jag har en gång tidigare skrivit om det där med öppet kontorslandskap och hur mycket jag ogillar det. Jag kom att tänka på detta igen för några dagar sedan då jag läste en artikel på DN som visserligen var flera år gammal men ändå väldigt aktuell. Artikeln handlade om att om man sitter och jobbar i ett öppet kontorslandskap så lägger vi mer energi på att stänga ute stress än på att vara kreativa.

Öppet kontorslandskap är hjärnans största fiende

Jag har själv arbetat i cirka 20 månader i ett öppet kontorslandskap. Jag vet vilka problem det är med att jobba så. Varje dag så var det otroligt svårt att kunna koncentrera sig på det man skulle göra eftersom det konstant fanns störande ljud runt omkring en. I och med att det inte gick att koncentrera sig eller fokusera på det man skulle göra så blev också resultatet av ens arbete lidande och bristfälligt. Det gick helt enkelt inte att göra ett bra jobb under de arbetsförhållandena.

Inte nog med att ens arbete blev lidande, nästan varje dag resulterade också i huvudvärk. Kanske inte av störande ljud runt omkring en utan att man hela tiden fick kämpa och slita för att kunna orka koncentrera sig och kunna fokusera på arbetsuppgifterna. Det var väl, ärligt talat, inte alltid jag gjorde ett bra jobb. Ett arbete som gav det resultatet jag hade hoppats på. Mycket, men inte allt, tror jag berodde på att jag inte kunde fokusera på mitt arbete så mycket som jag önskade att jag skulle kunna göra. Något som jag behövde göra för att få ett bättre resultat. Det gick helt enkelt inte att tänka på rätt sätt.

Mina erfarenheter av öppet kontorslandskap

Jag tror inte det finns något positivt med att arbeta i ett öppet kontorslandskap. Hur mycket jag själv tänker på det så kan jag inte komma på att det skulle finnas några som helst fördelar med det. Jag upplevde aldrig något positivt med det i alla fall under den tiden jag jobbade under dessa förhållanden.

Nu har jag inte jobbat i ett öppet kontorslandskap sedan i slutet av september 2014. Något jag är väldigt glad och tacksam för det. Jag hoppas inte heller att jag kommer att behöva arbeta något mer under de förhållandena. För det är mer plågsamt än något positivt. På mitt nuvarande arbete så har jag ett eget kontor just nu. En lyx jämfört med min förra arbetsplats där vi satt cirka 30 stycken i ett öppet kontor.

Jag läst förresten för en tid sedan ett inlägg på Twitter där det på ett ungefär stod följande:

Att arbete i ett öppet kontorslandskap är som att sitta och arbeta i en skolmatsal under lunchrasten.

Stämmer verkligen, så är det.

Fotokredit: jcorrius via Visualhunt / CC BY

VR i skolans undervisning

VR i undervisningen i skolorna

Jag har funderat en del på det där om man skulle kunna använda sig av VR i undervisningen i skolorna. Det vore egentligen en otrolig resurs om man tänker efter. En teknik som borde öppna många dörrar och ta undervisningen till en ny nivå.

VR – Virtual Reality

VR är, om man skall förklara det lite, en teknik för att skapa en virtuell verklighet, med andra ord en konstgjord verklighet. Så som tekniken fungerar i dag så tar man på sig en typ av glasögon som har en display i stället för glas framför ögonen. På denna display så visas en datorgenererad grafik eller foto/film.

Man kan med denna teknik skapa olika miljöer, både verkliga och påhittade. Det finns inga egentliga begränsningar i vilka miljöer man kan bygga upp och sedan bege sig till. Det är just detta som kan fungera bra i undervisningen.

VR i undervisningen

Nu kanske man inte kan använda sig av tekniken i alla ämnen i skolan. Men många ämnen tror jag skulle vara väldigt lämpliga för att använda tekniken i. Ta bara som exempel geografi. Läser eleverna om någon viss plats i världen så skulle de med hjälp av sina VR-hjälmar kunna besöka denna plats.

Historia är ett annat ämne som jag tror är ännu mer lämpligt att använda VR i. Med hjälp av tekniken så skulle eleverna kunna få sig i en guidad tur runt om i exempelvis antikens Aten, i Rom under Romarrikets storhetstid eller i skyttegravarna under första världskriget.

I ämnet religion så skulle eleverna kunna vara på plats när Jesus döptes eller när han korsfästes. I samhällskunskap skulle man kunna besöka olika länders parlament för att se hur olika demokratiska och odemokratiska stater fungera. Bara för att nämna några exempel.

Nackdelar med VR

Självklart så finns det många nackdelar med att använda VR i undervisningen. För det första är tekniken dyr, speciellt om man skall köpa in en eller flera klassuppsättningar. Sedan så finns kanske inte alla de olika miljöer som skulle vara aktuella inte ännu.

Men jag tror att Virtual reality i undervisningen kan vara något som kommer allt mer i framtiden.

Foto via Visual hunt