Söka jobb via sociala medier

Söka jobb via sociala medier, går det?

Lyssnade för en tid sedan på ett webbinar som handlade om att söka jobb via sociala medier. Jag är lite splittrad när det gäller detta. Visst, det kan säkert fungera för somliga och det är en intressant väg att gå när man skall söka jobb. Men jag tror nog att det mest är användbart för vissa grupper av människor. Eller snarare kanske för vissa typer av arbeten.

Söka jobb via sociala medier

Mest kanske det är användbart och fungerar för de som redan har ett arbete. Någon som vill vidare till ett annat nytt jobb. I alla fall så har jag fått den uppfattningen. Har man stått utanför arbetsmarknaden en längre tid så tro jag inte att det är fullt lika lätt att söka jobb via sociala medier. Okey, det är inte alltid lätt att söka jobb överhuvudtaget om man har stått vida sidan av arbetsmarknaden en längre tid, ju längre men är borta ifrån den desto svårare är det att få ett nytt arbete. Det är ju aldrig så lätt att få ett nytt arbete som det är när man redan har ett arbete.

Men jag tror som sagt att om man skall söka jobb via sociala medier så underlättar det mycket om man dels är i en bransch där sociala medier är vanligt förekommande och dels att man har ett kontaktnät som är stort och inflytelserikt så underlättar det mycket. Har man till exempel 2000 följare på Twitter och arbetar med exempelvis reklam eller media är det en sak. Då har man det lättare att hitta ett nytt arbete än om man har 200 följare och arbeta på exempelvis en industri.

Mina erfarenheter av att söka jobb via sociala medier

2012 så använde jag mig en hel del av sociala medier när jag då sökte jobb. Mest var det Twitter som då var aktuellt. Jag skrev varje morgon ett inlägg om att jag sökte ett jobb, vad jag hade erfarenhet av. Skrev även att jag uppskattade en retweet väldigt mycket. Jag gjorde detta genom tjänsten Buffer, som är en grymt bra tjänst om man vill nå ut via de sociala medierna på ett enkelt sätt. Via Buffer så kunde jag se hur stor spridning mina tweets fick. Som mest delades ett av mina söka jobb-inlägg ut till 65.000 potentiella mottagare. Det är ju inte säkert alla som kunde läsa delningen verkligen läste det. Det var flera av mina inlägg som nådde ut till över 25.000 mottagare dagligen tack vare att de som såg inlägget delade det vidare.

Det var rätt så fascinerande att se denna statistiken. Jag var verkligen imponerad av att se hur snabbt ett inlägg kunde delas ut till ett stort antal mottagare. Nu ledde detta inte till att jag fick ett arbete. I alla fall inte genom Twitter (jag fick ett på ett annat sätt) men jag blev tipsad om några arbeten i alla fall.

.Jag hade inga större förhoppningar om att få ett arbete när jag sökte jobb via de sociala medierna. Jag var mest nyfiken på hur det skulle fungera då när jag började. Jag tror däremot att om jag skulle vara i en annan bransch, kanske i en annan stad (storstäderna) och ha fler följare än de då jag hade så skulle det gå betydligt lättare.

Foto via VisualHunt

Arbetsglädje

Arbetsglädje är det allra viktigaste på en arbetsplats

Jag läste ett citat för en tid sedan som fick mig att tänka på arbetsglädje, på hur viktigt det är att man har kul på sitt arbete och trivs med det man gör. Upplever man detta så är jag övertygad om att man också då gör ett bra jobb.

Arbetsglädje

Citatet jag läste kom ifrån den i år bortgångna Olle Blomqvist, mannen som en gång i tiden startade upp postorderföretaget Ellos. Det han sa var följande.

Det är glädjen som är den viktigaste drivkraften

Och detta stämmer ju så otroligt bra. Trivs man på sitt arbeta och känner arbetsglädje under tiden man arbetar så gör man dels bättre i från sig och levererar bättre resultat. Dels så orkar man också prestera bättre, jobba mer och leverera mer.

På mitt förra arbete, det jag hade innan det jag har nu, där jag arbetade med Internet så kände jag ingen arbetsglädje. Visserligen så var det kul den första tiden men det avtog väldigt fort. Under den större delen av tiden jag jobbade där så vantrivdes jag och jag kände ingen som helst arbetsglädje. Under de förhållandena så var det inte så lätt att göra ett bra jobb, hur intresserad jag än var av själva arbetsuppgiften. Motivation fanns inte där helt enkelt.

Nuvarande situation

Nu på mitt nuvarande arbete så är det tvärtom. Där är det kul att jobba, jag trivs grymt bra och känner en stor arbetsglädje. Alla mina kollegor är grymma, trevliga och de brinner verkligen för det som de gör, Allt det smittar av sig och det är oerhört inspirerande att jobba där.

Visserligen finns det dagar då det inte är så kul, så är det väl på alla arbetsplatser. Men överlag är det bara positiva känslor med mitt nuvarande arbete. Jag har skoj där, jag trivs betydligt mer än vad jag vantrivs.

Nu på min nuvarande arbetsplats så har jag visserligen vissa uppgifter jag skall göra. Men jag är rätt fri i hur jag gör dem och lite också också i när jag gör dom. Jag behöver visserligen vara tillgänglig för andra under hela arbetstiden, men vad jag arbetar med under tiden är valfritt.

På mitt förra arbete så var det mer som att vara en liten robot som gjorde nästan samma saker den ena dagen efter den andra. Visst hade jag ett ansvar men när det gällde att utföra arbetet så fanns det inte mycket svängrum, det fanns oskrivna regler för hur jobbet skulle utföras.

Så att känna arbetsglädje är oerhört viktigt. Känner man det så trivs man bättre och man gör ett bättre arbete. Glädjen får man ifrån kollegor, arbetsplats och arbetsuppgifter ger en så mycket i drivkraft. Klaffar allt det är det en fröjd att jobba.

Foto via Visualhunt

Utan fast arbetsplats

Utan fast arbetsplats vore det allra bästa tycker jag

Läste för en tid sedan en artikel om Matt Mullenweg, mannen som är en av de som ligger bakom WordPress. Idag leder han företaget Automattic, ett företag värt över en miljard dollar. Trots att han är VD på detta stora företag så har han ingen e-postadress till sitt arbete och framför allt inget kontor. Detta gick jag igång lite på, för Matt har det så som jag skulle vilja ha det. Ett arbete utan fast arbetsplats.

Utan fast arbetsplats

För att vara utan fast arbetsplats är lite av drömmen för mig. Med det menar jag att jag skulle vilja ha ett arbete som inte kräver att jag behöver gå till ett kontor varje dag. Jag skulle vilja ha ett arbete där jag i stort sätt skulle kunna arbeta från vilken plats som helst. Hemifrån, på något café, i en park och så vidare.

Jag skulle vilja vara mer flexibel, kunna välja arbetsmiljö ifrån dag till dag. Inte vara så bunden till en viss fast position. Jag är övertygad om att om man får ett miljöombyte dagligen i sitt jobb så mår man bättre. I alla fall betydligt bättre än om man sitter vid samma skrivbord dag ut och dag in i flera år.

Sitta på ett café och jobba

Jag skulle vilja kunna gå ner till det café, som är ett av mina favoritcaféer, som ligger cirka 100 meter ner på gatan och sätta mig där och jobba i några timmar. Eller kanske sitta hemma vid köksbordet en dag och arbeta, det vore också en lösning. Nu går inte det tyvärr. Detta eftersom jag i mitt arbete på olika sätt skall finnas till och serva andra på min arbetsplats.

På mitt förra arbete arbetade jag med Internetmarknadsföring. Jag skulle mycket väl kunna sköta mitt arbete från vilken position som helst. I alla fall så länge det fanns Internetuppkoppling. Förr allt som krävdes för att sköta det arbetet var en dator som var uppkopplad och en telefon. Nu fick vi inte det utan var hänvisade till att arbeta i en kontorslokal och, som det inte vara illa nog, i ett öppet kontorslandskap.

Så, ett arbete utan fast arbetsplats vore toppen. Nu gäller det bara att komma på vad det kan vara för typ av arbete och hur jag skall få det. Man kanske skall skriva i sin ansökningshandling att jag mycket gärna vill ha arbetet men jag vill vara utan fast arbetsplats, kan till och med tänka mig att gå ner i lön för att få det så.

Fotokredit: dcwriterdawn via VisualHunt.com / CC BY-ND

Öppna kontorslandskap

Öppna kontorslandskap – bra eller helt värdelöst?

Jag läste en gång en intressant bok om hur hjärnan fungerar. Eller rättare sagt hur man skall bäst använda sin hjärna under dagen för att fatta rätt beslut. Boken heter Välj Rätt – En Guide Till Bra Beslut av hjärnexperten Katarina Gospic. Det var en mycket intressant bok som är väl värd att läsa.

Öppna kontorslandskap

I alla fall, en sak som Katarina Gospic tar upp i denna bok är det hur det är att arbeta i ett öppet kontorslandskap. Det hon skriver om tycker jag verkar väldigt oroväckande och smått dystert.

Människor som arbetar i öppna kontorslandskap är extremt utsatta för distraktioner så som mobiltelefonsignaler, inkommande e-post, bakgrundsmusik och komma-ihåg-vad-du-ska-göra-här-nästa-tankar. För att kunna koncentrera sig på en arbetsuppgift måste vi stänga ute dessa distraktorer – detta kräver pannlobsinsatser. Det innebär att om du sitter och arbetar en vanlig dag på jobbet så kanske du slösar värdefull pannlobstid på att försöka ignorera e-posten och komma ihåg vad du skall göra, i stället för att koncentrera dig på din egentliga arbetsuppgift. När du sedan ska på kundmöte, kanske din pannlob är alldeles för trött för att visa upp din bästa sida.

Kan kanske tillägga att pannloben är det som kallas för hjärnans smartaste del.

Med andra ord, ett öppet kontorslandskap gör att vi riskerar att koncentrera oss på andra saker än det vi egentligen skall lägga våran energi på. Att det är en sämre arbetsmiljö när vi alla sitter i ett och samma rum är egentligen ingen nyhet. Det är något som har förekommit i media flera gånger. Det händer då och då att man läser att ett öppet kontorslandskap ger en sämre arbetsmiljö. Dessutom så mår man betydligt sämre i ett öppet kontorslandskap. Dels så mår man dåligt för att det är stressande och har många störande element. Men också för, förmodar jag, att det lättare sprids en massa baciller och bakterier när alla sitter tillsammans.

Mina erfarenheter av öppna kontorslandskap

Jag har själv arbetat på ett företag där vi alla (drygt 30 personer) satt i ett och samma rum. Alltså i ett öppet kontorslandskap och jag känner så väl igenom mig i Katarina Gospics resonemang. Det var verkligen mentalt påfrestande att jobba på detta sätt.

Jag hade tack och lov flextid och jag försökte börja min arbetsdag tidigt på morgonen innan alla anlände till jobbet, bara för att få någon timme med lite mer lugn och ro. Annars så var det fullrulle på jobbet hela dagen, folk som pratade högt, telefonsignaler jämt och ständigt och mycket mycket mer. I stort sätt varje dag så hade jag känslan av att jag inte kunde koncentrera mig fullt ut på det jag skulle göra på grund av många störande element i omgivningen.

Det var ofta som jag när jag gick hem kände mig helt slut i huvudet på grund av allt det som rörde sig runt omkring mig hela dagarna. Dessutom så satte jag ofta på musik på väldigt hög volym i hörlurarna bara för att stänga ute ljud från omgivningen. Detta i sig förbättrade inte direkt situationen utan var i sig störande.

Öppna landskap – Öppna kontorslandskap

Ulf Lundell sjöng ju en gång i tiden Jag Trivs Bäst i Öppna Landskap. En sak är helt säker, jag trivs verkligen inte bäst i öppna kontorslandskap. Jag tillbringade cirka 20 månader på denna arbetsplats. Det är först nu efteråt när jag har fått distans till det hela som jag inser hur dåligt jag mådde med att jobba i en sådan miljö. Jag hoppas verkligen inte att jag i framtiden kommer att arbeta på en arbetsplats där det förekommer en öppen arbetsplats. Jag är övertygad om att man mår som bäst och presterar som mest om man har ett eget kontor. Ett rum där man om man skulle vilja kan stänga om sig för att få lugn och ro och få jobba i stillhet.

Nu vet jag att många trivs bäst när de får jobba tätt med andra, vi är ju alla olika. Så en perfekt arbetsplats kanske är där alla har ett eget kontor. Men att det samtidigt finns möjlighet att sitta flera stycken i ett rum och jobba ihop. Det kan också finns möjlighet att välja om man skulle vilja att sitta i ett öppet kontorslokal och jobba. Det viktigaste är dock att alla skall ha möjligheten till att kunna få sin egen sfär där man kan koncentrera sig till 100% och där man kan jobba i lugn och ro. Då tror jag man fungerar som bäst och arbetar bäst.

Numera

Sedan en tid tillbaka så har jag en ny arbetsplats där vi inte har ett öppet kontorslandskap. Jag behöver väl knappast säga att det är betydligt bättre. Visserligen så kanske det inte är helt tyst ändå alltid, jag jobbar trots allt på en gymnasieskola. Men det är ändå en stor skillnad mot att sitta i ett öppet kontorslandskap.

Bilden kommer ifrån Wikipedia.

Söka jobb

Jobb, konsten att få tag på ett

Detta inlägg om att leta upp ett jobb publicerades första gången 10 mars 2014. Nu publicerar jag det igen efter lite omarbetning.

Konsten att finna ett jobb

Jag tänkte skriva lite om det där med att vara arbetslös och fixa ett jobb.

Jag har varit långtidsarbetslös under en väldigt lång period. Det gick så lång tid att jag till slut hamnade i något program hos Arbetsförmedlingen, fick aktivitetsbidrag och hamnade på en massa konstiga aktiviteter. Till slut så blev jag dessutom skickad till en ”söka-jobb-kurs”. En kurs som till en början var på sex veckor men för min del blev på tolv veckor. Det enda vi i stort sätt gjorde var att sitta vid varsin dator och titta efter jobb, skriva ansökningshandlingar eller skriva på ett personlig personligt brev och en CV. Ibland så bröts tristessen med att det kom någon och höll något föredrag, oftast väldigt trista sådana. Ibland höll personalen någon lektion, som sällan gav något. Mest var den ena dagen den andra lik med andra ord. Det var nästan som om man mådde dåligt av att gå dit, hade nästan någon form av ångest. Jag visste redan på morgonen att det skulle bli en seg och långsam dag. Tack och lov så var hon som ansvarade för det hela bussig och gav då och då sitt okey till att jobba hemifrån någon eftermiddag eller kanske till och med en heldag.

Studiebesök

Men jag kände efter ett tag att jag var tvungen att hitta på något för att i alla fall komma där ifrån några timmar. Tanken var att vi skulle på studiebesök då och då men det var inte många som anordnades kollektiv. Jag tänkte då att jag måste ju fixa något själv. Så jag började med att kontakta två vänner och frågade om det var okey att komma till deras respektive arbete, sitta ner en stund och prata, lyssna till vad de gjorde och så vidare. Det gick bra och en av vännerna gav mig dessutom tips på ytterligare en person som jag skulle kontakta och som jag sen även besökte.

I samma veva fick jag reda på att en vän på håll (före detta granne) hade börjat jobba på ett företag i Borås som sysslade med sökmotorsoptimering. Jag hade aldrig hört talas om företaget och blev nyfiken eftersom jag då vid den tiden hade fått upp ögonen för detta med sökmotorsoptimering, eller SEO som det kallas. Jag kontakta henne och fråga hur det var på företaget, vem man skulle kontakta om man vill komma dit på ett studiebesök och så vidare. Hon svarade med att det var ett bra företag och jag fick ett namn av henne. Kontakt togs, det var okey att komma dit på besök och en tid bokades in.

Väl där på studiebesöket så satt jag och snackade en stund om SEO över en kopp kaffe med chefen där. På många sätt så insåg jag då att det här var det jag ville syssla med.  En kort tag därefter dök det upp en möjlighet, företaget skulle anställa en som skulle jobba med SEO. Jag sökte, kom till intervju och det kändes rätt bra. Men jag fick inte jobbet, det gick till en annan. Dock så erbjöd företag mig en praktiktjänst i några månader.

Praktik gav jobb

Jag nappade på detta men Arbetsförmedlingen var inte så pigga på att ge mig möjlighet att praktisera under en sådan lång period som företaget ville så det blev bara i ett par månader. Jag påbörjade min tjänst där i mitten av januari 2013 och trivdes med en gång. Praktiktjänsten blev förlängd i ytterligare några månader sedan dessutom.

När det var dags att avsluta praktiken där, jag skulle inte få förlängt något mer i från AF, så blev jag erbjuden en projektanställning i sex månader, mer kunde företaget inte erbjuda mig. Jag nappade naturligtvis på detta. Under de sex månader som gick så gick jag in för att försöka jobba hårt och hela tiden göra mitt bästa. Detta uppskattades tror jag för när dessa sex månader nästan var slut så kom chefen till mig och sa att han ville ge mig tolv månader till, ända fram till mitten av december 2014. Självklart sa jag ja tack, jag ville ju stanna så länge jag bara kunde få stanna.

Så jag gick in för att jobba ännu bättre, verkligen ge allt jag bara kunde. Tydligen så uppskattade företaget detta för i slutet av förra veckan kom chefen fram till mig och sa att han hade funderat lite och kommit fram till att han anställer mig som fast anställd om jag var intresserad, vilket jag naturligtvis var. I måndags så skrev jag på ett nytt anställningskontrakt som kommer att gälla från och med månadsskiftet.

Leta jobb på egen hand

Vad jag vill ha fram med detta inlägg är kort enkelt ett tips till alla som är arbetslösa. Strunta i att sök en massa jobb. Eller rättare sagt, det skall man självklart göra. Men strunta i att förlita sig till dessa ansökningar. Ge er i stället ut och ragga företag. Lista företag som ni vill jobba på, kontakta dessa och be om att få komma på ett studiebesök (oftast går det riktigt bra). Låt företagets representanter berätta lite och ge dom sen chansen till att få upptäcka vem du är. Fråga om hur möjligheterna är att få ett jobb där, det behöver inte vara ett fat jobb på heltid, det räcker bara att få in en fot och få jobba lite. Funkar inte detta så fråga om du kan få en praktiktjänst och kolla även om med AF hur de ställer sig till detta. Går det att fixa så får du jobba lite, visa vad  du kan och så vidare utan att företaget behöver ge dig lön eftersom Arbetsförmedlingen står för din ersättning.

Jobba som bara den även om du får göra tråkiga saker, ha en positiv inställning och se till att företaget blir imponerande av dig. Det kan leda till jobb så småningom. Det hände för mig och det kan hända för många andra. Det gäller bara att få visa upp sig och vad man kan, att skicka in ett CV och ett personligt brev säger inte så mycket. Det ger mycket mer om man får chansen att jobba lite. Framför allt så skall man inte bara söka jobb när de annonseras ut för då konkurrerar man med så många andra. Kontakta företagen i stället själv, även om de inte behöver någon nyanställd just för tillfället, det är då konkurrensen är som minst och chanserna till att man får ett jobb som störst.

Tillägg 151121: Jag slutade att arbeta på den arbetsplats jag beskriver ovan för cirka ett år sedan. Gjorde min sista arbetsdag den sista september 2014 men var anställd i cirka en och en halvmånad ytterligare. Efter att ha varit arbetslös en tid sedan så arbetar jag numera sedan några månader tillbaka som administratörsassistent på en gymnasieskola i Borås. Bland mina arbetsuppgifter finns bland annat att jag ansvarar för skolans bibliotek och för alla lärares och elevers datorer, plus mycket mer.

Bilden kommer ifrån Pixabay och är gjord av niekverlaan.