Släktforskningsprogrammet Genney

Släktforskningsprogrammet Genney, ett toppenprogram

Detta inlägg om släktforskningsprogrammet Genney publicerades första gången 2015-07-26. Jag väljer nu, efter att har omarbetat inlägget en del, att återpublicera det.

För några dagar sedan gav jag en liten inblick i släktforskningsprogrammet Genney. Ett program som jag då lite snabbt hade testat och som jag verkligen föll för. Efter bara några timmars testande så insåg jag att programmet hade stor potential.

Genney

Vad jag då gjorde var att jag matade in lite grundfakta för några generationer i mitt släktträd. Det var fakta som namn, födelsedatum och plats samt, om det var aktuellt, dödsdatum och plats. På så satt så fick jag inledningsvis en bra uppfattning om hur detta program fungerade när man matade in personuppgifter, dels så hade jag en del uppgifter som jag sedan kunde använda mig av när jag testade andra funktioner i släktforskningsprogrammet, till exempel vilka utskriver som finns och hur alla de olika registerutdrag man kan göra fungerade och såg ut. Det lilla (uppgifter om cirka 30 personer) som jag matade in tyckte jag räckte till att få en bra inblick i hur programmet är uppbyggt.

Nu har jag matade in fler uppgifter och lite mer detaljerade uppgifter (till exempel olika händelser i en del personers liv) och testkört Genney lite mer. Min första åsikt om programmet var väldigt positivt, jag gillade det mycket efter en kort stunds testande. Denna åsikt har inte försämrats efter mer användning av Genney, tvärtom så gillar jag det än mer.

detaljer om släktforskningsprogrammet Genney

Ska jag gå in lite mer i detalj på vad programmet kan göra och hur det fungerar så kan jag inledningsvis säga det att jag gillar hur det är utformat och hur layouten ser ut. Det ger verkligen ett modernt intryck. Jag har tidigare använt mig mest av Min Släkt i min släktforskning och det programmet är hyfsat modernt när det gäller utformning men inte alls i samma stil som Genney. Jag har dessutom testat demoversioner av Disgen och Holger, dessa båda har säkert många bra funktioner med mera men utseendemässigt så tilltalar de mig inte. De ser riktigt gamla och omoderna ut och dessa båda programs uppbyggnad gör att åtminstone jag tycker att de är svårjobbade.

Menyerna i GennEy

 

Släktforskningsprogrammet GenneyHar man arbetat med exempelvis något eller några av Office programmen från Microsoft (i alla fall de senaste versionerna) så känner man igen utssendet i menyerna i Genney. De är helt enkelt enkelt utformade och väldigt informativa. Efter en liten stunds användning av släktforskningsprogrammet så hade i alla fall jag inga problem med att hitta bland de olika menyalternativen.

Det är lätt att förstå vad de olika menyalternativen gör så det råder inga direkta tveksamheter om vad man skall ha en viss funktion till. Med andra ord, bra, snygga och enkla menyer vilket är en bra start för användning av ett program.

Lite av funktionerna

Har man släktforskat ett tag så har man nog ett stort släktträd med många tusen personer. Då är det inte alltid lätt att hitta bland alla dessa personer. Jag tycker att sökfunktionen i Genney är den allra bästa som jag har upplevt i något program för släktforskning, Man kan helst enkelt söka med hjälp av en mängd olika parametrar så som namn, källor, platser, faktauppgifter, datum för olika händelser, bara för att nämna en liten del av det man kan söka på.

Man också söka på en mängd olika Internettjänster i från Genney, till exempel Anbytarforum, Ancestry, DDSS, Disbyt, Finn Graven med mera med mera. Vissa av dessa tjänster kräver dock att man har ett abonnemang för jsut den tjänsten.

Det går självklart att lägga till foton i släktforskningsprogrammet. Dels foton som man kan använda sig av i exempelvis släktträd men man kan också bygga upp en samling med foton som är kopplade till en viss person. Programmet har också ett inbyggt redigeringsverktyg för enkel bildredigering.

En kartfunktion finns också i programmet. Står platsen man anger i kursivstil så finns den också med på kartan. Ett bra och trevlig sätt att exempelvis visualisera hur någon har flyttat runt under sitt liv.

Unika funktioner

Något som jag har förstått är rätt så unikt med Genney är att man kan ange samkönade äktenskap eller förhållanden, den funktionen finns inte i många andra program. Det gå också att ange en mängd olika statusar när det gäller relationer, till exempel gift, sambo, skild, ogift och separerad.  Det finns också en mängd olika statusar när det gäller en förälders förhållande till ett barn, exempelvis biologisk, adoption, vårdnadshavare, fosterförälder och så vidare.

En funktion i Genney är att man kan se hur två personer är släkt med varandra med hjälp av ett litet släktträd. Sånt kan alltid vara trevligt, speciellt om man har många inmatade, då är det alltid kul att se vad man har för relation till andra i trädet.

När man jobbar med sina källor så kan man ange en hel del fakta om källorna man jobba med, man kan till och med koppla en bild till en källa vilket kan vara bra om man har ett skannat dokument. Man kan också ange hur trovärdig den källa man har är.

Dessutom så skall Genney vara ett av de bästa, om inte det allra bästa, på att hantera Gedcom-filer. Genney tar med många värden som inte andra program tar med.

Utskrifter i GennEy

Det finns en mängd olika möjligheter till utskrifter i programmet. Allt i från släktträd, personlistor, anor till statistik samt en mängd olika listor med till exempel källor, familjer och platser. De flesta utskrifter kan göras antingen som PDF, HTML-fil, RTF-formatet samt ut på papper. Man kan alltid granska utskrifterna så att man ser hur de ser ut innan man skriver ut dom. Man har dessutom stora möjligheter att ställa in hur utskrifterna skall se ut.

Släktforskningsprogrammet Genney

Registerutdrag från GennEy

Utöver en mängd utskrifter så kan man också göra en stor mängd registerutdrag. Totalt över 50 olika varianter finns det att välja mellan. Dessa kan man få ut på papper eller som en Excel-fil, något som jag uppskattar mycket. En Excel-fil kan man ha mycket kul med.Släktforskningsprogrammet Genney

Negativt då?

Finns det då inget negativt att säga om släktforskningsprogrammet? Jo, visst gör det det. Det är en del små saker som jag har upptäckt att jag saknar eller inte gillar riktigt. Det är till exempel lite små grejer jag saknar i utskrifterna och framför allt när det gäller registerutdragen. Det finns också en del små detaljer som jag ännu inte har förstått mig på hur de fungerar. Där tycker jag att programmet kunde vara lite mera informativt och förklara hur dessa funktioner fungerar.

Men i det stora hela så är släktforskningsprogrammet Genney riktigt bra. Har testat många program genom åren. Har mest använt mig av Min Släkt när det gäller min egen släktforskning. Men detta program är det jag uppskattar och tycker om (än så länge i alla fall). Gillar det allra mest i programmet och tycker att det var lätt att jobba med.

Programmet är ännu inte släppt men när det kommer så skall det, i alla fall vad jag har hört, kosta runt 450 kronor. Lite dyrare än Min släkt men betydligt billigare än Disgen med andra ord. 450 kronor är ingen större kostnad för detta program tycker jag. Det skall mycket till för att jag inte skall köpa det när det väl kommer ut så småningom.

Kommentar 170224 – Jag har köpt programmet och använder det sedan ett bra tag tillbaka. Är mycket nöjd med det.

Alla bilder  är skärmdumpar jag själv har gjort ifrån min version av Genney.

Genney

Genney – ett släktforskningsprogram jag verkligen gillar

Detta inlägg om Genney publicerades första gången 2015-07-20. Efter att ha omarbetat det lite väljer jag att publicera det igen.

Jag har hållit på med släktforskning i många år nu och har genom åren testat en mängd olika program för att hålla koll på min forskning. Men trots att jag har testat säkerligen uppåt tio olika program så har jag aldrig riktigt gillat något av dessa. Det jag har fallit mest för och använt mig av de senaste åren är Min Släkt. Det är det jag har ansett vara bäst även om det är långt ifrån bra. Men för ett tag sedan blev jag tipsad om ett nytt svenskt program som heter Genney och där kan man snacka om att falla pladask. Jag gillar verkligen det här programmet måste jag säga.

Genney

Genney är som sagt ett nytt program. Faktiskt så nytt att det ännu inte är släppt kan man säga. Allt som finns ännu så länge är en beta-version av programmet. Jag fick tipset om detta program igår, jag laddade ner det och lade in några generationer med släkt för att testköra det lite.

Inledningsvis tyckte jag att Genney var lite rörigt men när jag väl kom underfull med var olika funktioner fanns och hur man skall ange uppgifter så var det enormt smidigt att jobba med detta program. När man väl kommer på hur man skall göra så går det enormt lätt och enkelt att arbeta med Genney, betydligt lättare än med andra program jag har testat genom åren.

Det finns också i Genney en mängd olika rapporter man kan skriva ut. Allt i från diverse släktträd till olika former av statistik. Det gör att man kan hålla mer eller mindre stenkoll på sin släkt. Det finns också massor av roliga parametrar man kan mata in om sina släktingar. Uppgifter jag har saknat i andra program.

Inte helt perfekt

Nu är inte Genney helt perfekt, med det allra bästa jag har testat genom åren. Det finns en del saker jag saknar. Men i och med att Genney än så länge inte är släppt i sin första version så kan man ju räkna med att det kommer fler funktioner i kommande släpp. Att utvecklarna av programmet dessutom efterlyser önskemål och förslag på funktioner gör ju att man kan önska sig det ena och det andra som man nu saknar. Har man tur kan man se detta i kommande versioner av programmet.

Jag har ännu inte sett ett pris på Genney. Men jag läste att det troligen kommer att kosta 400 – 500 kronor att köpa. Väl värt att investera dessa pengar för detta program tycker jag efter att ha testkört Genney under några timmar. (Kommentar 170223: Jag har köpt programmet och använder det sedan det släpptes. Är mycket nöjd med det.)

Bilden är en skärmdump jag själv har gjort.

Släktforskar

Släktforskar man dyker det upp frågor

Jag släktforskar som säkert en del av er som läser detta känner till, tror till och med att jag har bloggat om det förut. En av anledningarna till att man släktforskar är att man vill ha svar på en massa frågor. Den viktigaste och kanske största av alla frågor man ställer sig är att man vill veta vem man egentligen är och var ifrån man kommer. Nu menar jag inte rent geografiskt utan från vilken typ av människor man härstammar ifrån.

När man släktforskar kommer frågor

Självklart kan man inte få svar på alla de frågor man har när man börjar att släktforska. Dessutom så kommer det hela tiden nya frågor ju mer fakta man finner om sin släkt. Men får man under tiden man släktforskar svar på några frågor så är man troligtvis lyckligt lottad.

Sen så finns det självklart frågor man aldrig kommer att få något svar på. Det kan vara allt ifrån små saker som inte hände för allt för länge sedan till stora saker som hände för väldigt långt tillbaka.

Jag tänkte på en sådan sak idag. Någon gång för mycket länge sedan så måste någon som jag härstammar ifrån ha anlänt till Sverige. Tänk om man skulle kunna få veta hur man var släkt med den i ens släkthistoria som satte de första stegen på det som idag är Sverige. Det måste ju ha varit någon som man härstammar ifrån som gjorde detta. Tänk om man kunde få reda på var de satte sina första steg och varifrån de kom.

Nu går det självklart inte att gå svar på dessa frågor men det är en kittlande fantasi att fundera på. Likväl så vore det kul att få reda på hur ens släkt har levt genom hela historian här i landet. Hur levde de under stenålderstiden eller bronsåldern? Var de bönder eller vilda vikingar som åkte runt om i världen och plundrade exempelvis kloster och kyrkor under vikingatiden. Hur är ens släktrelation med den första i ens släktled som blev kristnat?

Frågor som är kittlande

Frågor som alltså kan kittla ens fantasi men som man aldrig kommer att få svar på. Det var ju först i mitten av 1600-talet som man man, åtminstone för ”vanligt folk” började göra anteckningar om vem man var och vem ens föräldrar var. Innan dess fanns det sällan någon dokumentation om enskilda individer. Så det blir svårt att hitta tillbaka längre än så när man släktforskar. Men som sagt, det är rätt spännande att tänka på det.

Nu finns det kanske lite kvar i en som härstammar från exempelvis då den första i ens släkt som trampande på ”svensk jord”. Det har gått väldigt många generationer sedan dess och mycket blod, DNA och gener har blandats i en salig mix. Men ändå, man har ju släkt i rakt nedstigande led som går ända tillbaka tills det ögonblicket och ännu längre tillbaka än så.

Svaren får man som sagt aldrig, det får man leva med. Men man kan ju fortsätta med att fantisera om det.

Fotot kommer ifrån Pixabay och är fotograferat av domeckopol

Gamla foton

Gamla foton är alltid värda att bevara

Sommaren 2014 var jag i Halmstad på en begravning. Med mig hem så fick jag en stor låda med en massa gamla foton jag fick låna. foton som tillhörde min släkting som hade avlidit.

Gamla foton

Nu är det inte bara denna låda med foton jag fick låna 2014 som jag har haft tillgång till. I familjen så finns det stora mängder foton från förr. Gamla foton som jag förmodar kommer ifrån min far- och morföräldrar. Dessutom så finns det tusentals gamla diabilder som främst min pappa har tagit. Dessa har jag scannat, men det vore kul att kunna identifiera folket på bilderna.

Detta är något jag verkligen älskar, alltså gamla foton och sånt. Jag håller på en hel del med släktforskning och att då få tillgång till foton på gamla släktingar är en ren guldgruva. Har man namn på de som finns på korten och kan koppla detta till personer i det släktträd som byggs upp så ger det en helt ny dimension. Man får ansikten till alla de namn man har letat upp.

Att få sitta och bläddra igenom album eller högar med gamla foton är kul. Inte bara ur ett släktforskningsperspektiv. Det är också ett sätt att se tillbaka i tiden. Se hur människorna förr klädde sig, bodde och gjorde. Även om det inte är släktingar på alla bilder så ger det en inblick i hur det såg ut där släkten levde förr. En kunskap som är väldigt värdefull.

Tyvärr så är det ibland så när man hittar gamla foton från släktingar att de inte har skrivit vad och kanske framför allt vem korten föreställer. Man misstänker att det kan vara någon gammal släkting men inte vem. Jag inser då att jag borde gå igenom alla de kort jag har liggandes i datorn och skriva något om korten. Till exempel vad det föreställer, när det är taget och vilka som finns med på bilderna.

Björkeslätt

BjörkeslättJag har haft tur att då och då hitta gamla kort som på något sätt berör mig och min släkt. Många av dessa kort kommer från släktingar men jag har också hittat en del på nätet. Kortet på huset är intill är ett exempel på ett foto jag har hittat på nätet. Det föreställer en gård som har bebotts av släktingar i ett par generationer. Det enda jag har sett av denna gård innan är ladan längst till höger. Men jag hade tur att hitta detta kort på sidan Digitalt Museum och blev överlycklig. Att få se ett kort på en gård där min släkt har bott i några generation är snudd på obeskrivligt.

Fotot längst upp kommer ifrån Pixabay och är fotograferat Gadini.

Kända släktingar

Kända personer som har funnits i min släkt

Nästan alla som släktforskar får säkert någon gång frågan ”har du hittat något spännande i din släkt?” eller så får man frågan om man har någon kunglighet eller åtminstone någon adlig person i släkten eller i alla fall några kända personer. Chansen till att man skall ha någon ur kungafamiljen eller från någon adlig släkt är för de flesta rätt liten.

Kända släktingar

Personligen så har jag inga kungligheter. Jag har inte heller några kända släktingar. Men jag har hittat en och annan släkting som är rätt spännande. I alla fall i sin enkelhet. Det är sådana personer som gör släktforskningen rolig.

Voiter

Det mest spännande i min släkt tycker jag är Voiter, som var min mormors farfars farfars farmors morfar. Han föddes 1638 i Polen och var polsk soldat i kriget mellan Polen och Sverige i mitten av 1650-talet. Han blev på långfredagen 1655 tillfångatagen av ryttare Arvid, soldat i Karl X Gustafs arme, från Gullebo i Gärdserums socken strax utanför Åtvidaberg. Han fördes 1658 till Sverige och slog sig ner i Gullebo där han tjänstgjorde som dräng och han gifte sig 1666 och fick två barn. Han dog till slut 1710.

Han tog namnet Pålson här i Sverige, detta på grund av att han kom från Polen. Det finns faktiskt en som har skrivit en uppsats om honom vid Stockholms Universitet.

Organisten Nils

Nils Persson Kindius föddes 1630 i Kisa och död 1668 i Vreta Kloster. Han ska ha varit min mormors farfars mormors mormors farfar och det sägs att han var den första organisten i Vreta Kloster. Helt klart är att han tjänstgjorde som organist i klostret.

Om honom kan man bland annat läsa följande som jag tycker säger en hel del om Nils:

Dom 2da Post Trinit…. Eodem die begrofs hederlige och förståndige man Nils Persson i Hornstäfve, organist uti Wreta

Soldaten Magnus

För en tid sedan hittade jag en person som var spännande. Det är min mormors farfars farfar. När han gifte sig så stod han upptagen som soldat. Sedan när han dog så hittade jag följande minnestext om honom, skriven av prästen.

”Afkjedad Corporal boende på Hennelbjörke ägor, född den 13/7 1770. Tjent i 27 år från 1791. Bevistat fälttogen i Tyskland och Norrige. Varit fången i Frankrike, erhållit Tapperhetsmedalj. Feck affkjed med pentjon den 13 juli 1818, begrafs den 28 maji.”

Det är alltså en man som gick i pension som korpral efter 27 år som soldat. Han har varit med i två krig. Som jag förstår, med tanke på beskrivningen och när han levde, så var det Andra Napoleonkriget 1812-1814 samt fälttåget mot Norge 1814. Han satt krigsfåna i Frankrike, var och hur länge vet jag inte. Dessutom så fick han en tapperhetsmedalj. Att hitta sådant här är väldigt spännande och lockar till vidare forskning.

Sen så har det varit en hel del tragiska saker som har hänt. En släkting sägs ha blivit mördad, även om ingen fälldes för det. Jag har två systrar i släkten som drunknade då de gick igenom isen när de var ute på en å som små barn.

Jag har självklart också många som liksom många andra i Sverige emigrerade till USA. Har faktiskt kontakt med ättlingar till några av dessa idag vilket är kul.

Foto via Visual hunt

Detektivarbete när man släktforskar

Detektivarbete när man sysslar med släktforskning

Jag gillar, som många kanske vet, att släktforska. Under de senaste dagarna har jag ägnat väldigt mycket tid åt detta och en sak slog mig helt plötsligt när jag höll på med forskningen – Släktforskning är ett riktigt detektivarbete.

Detektivarbete framför datorn

För om man tänker efter lite så är forskningen om ens släkt ett rent detektivarbete. När man sitter framför sin dator så sitter man och letar intensivt efter fakta om en person. När man letar kanske man finner något som i sin tur ger ledtrådar till var man skall leta vidare efter andra uppgifter om personen i fråga. Steg efter steg så lägger man till den ena informationen efter den andra och till slut så får man en bra och förhoppningsvis intressant information om personen ifråga.

Med andra ord ett detektivarbete, eller kanske snarare ett arbete som en polis utför när denna skall lösa ett brott. Då letar man efter ledtrådar och man får hela tiden nya sådana. Till slut har man så mycket fakta att man vet hur helhetsbilden ser ut.

Som exempel på hur detta detektivarbete inom släktforskningen kan se ut är att man exempelvis vet att man har en släkting som levde i början av 1800-talet. När man håller på att leta efter information om denna person genom att till exempel läsa husförhörslängder så ser man helt plötsligt att denna person som är ens släkting får ett syskon som man inte visste om. Ser man i husförhörslängden att det har tillkommit en ny person i familjen så får man gå in i födelsebok för att verkligen se att det är ett syskon (att föräldrarna är de samma).

Man kan sen med de uppgifter man får fram börja kartlägga denna nya familjemedlem genom att följa den framåt i tiden. Han eller hon kanske gifter sig så småningom, slår ner sina bopålar någonstans, får barn och till slut dör. Genom att leta och följa ledtrådar får man till slut en bild över en person som man inte visste fanns.

Detektivarbete med släkten

För en tid sedan sysslade jag med ett riktigt detektivarbete när det gällde min släktforskning. Jag har en släkting, en kusin till min farfar, som emigrerade till USA. Jag vet vilken dag hon emigrerade med sedan efter det så vet jag inget. Inte var i USA hon hamnade. Vad som hände med henne sedan och om hon bildade familj och så vidare. Det fanns en tanke inom mig om att jag kunde ha ännu fler släktingar i USA än de jag känner till idag.

Jag har läge varit med i en grupp på Facebook som är till för att svenskar skall få hjälp att leta efter släkt i USA och amerikanare efter släkt i Sverige. Tyckte att det var dags att börja använda denna grupp. Ville se om jag kunde få lite ledtrådar om min släkting, som förövrigt hette Anna Kristina. Jag publicerade lite uppgifter om henne, när och var hon var född, när hon emigrerade och så vidare. En kort stund efter så kontakta en kille mig och ville veta lite mer fakta. Jag skickade de uppgifter som jag kände till. En stund senare så återkom han och talade om att han inte hade funnit så mycket. Men han hade hittat hennes SSN-nummer, alltså Social Security Number. Genom detta nummer kunde han se att hon hade bott i Oregon.

Hitta graven

Jag fick då en idé om att använda webbtjänsten Find A Grave. Det är en tjänst där bland annat privatpersoner lägger upp fakta och bilder om gravar på kyrkogårdar i USA. Jag sökte på hennes namn och på delstaten Oregon. En av träffarna jag fick såg ut att stämma bra in. Födelseåret stämde och det stod uppgifter om hennes pappas namn i Sverige och det stämde också. Jag meddelade killen som hjälpte mig detta och han plockade fram mer fakta om denna person. Allt stämde inte till hundra procent men det var såpass nära att denna Anna Kristina troligen är min släkting.

Jag skickade ett mail till kyrkogården för att se om de hade fler uppgifter som kunde bekräfta att hon var den jag tror att hon var, eller om det gick att avfärda henne. Har ännu inte fått något svar tyvärr. Killen i USA som hjälper plockade dock fram fakta om hennes eventuella dotter och dotterns man. Är det rätt Anna Kristina jag har hittat så ser det tyvärr ut som om denna släktgren tar slut i och med dottern då hon inte fick några barn.

Så drömmen om en ytterligare släktfamilj i USA tar kanske slut i och med detta. Men genom ett bra detektivarbete har jag i alla fall fått reda på en massa om Anna Kristina som jag tidigare inte visste. Skulle det vara så att det inte är rätt person jag har hittat så får arbetet fortsätta. Ett detektivarbete inom släktforskningen tar aldrig slut.

Foto via Visual hunt

Släktforskning

Släktforskning är en mycket spännande hobby

En hobby som jag har, i alla fall sporadiskt, är släktforskning. Tänkte därför att jag i ett antal inlägg skulle skriva lite om det. En gång i tiden så hade jag faktiskt en blogg om enbart släktforskning men det är ett tag sedan nu. Men några inlägg som sagt om ämnet skall det nu bli.

Släktforskning

Det hela med mitt intresse för släktforskning började någon gång för väldigt länge sen, slutet av 80-talet tror jag. Av någon anledning så fick jag då upp intresset för att forska i min släkt. På den tiden var det inte så lätt. Att sitta hemma med sin släktforskning som man gör nu var inte att tänka på utan ville man leta upp sina anor så fick man bege sig till stadsbiblioteket.

Det var dessutom lite krångligare för mig eftersom jag då, som nu, bodde i Borås och är född i Halmstad där jag hade släkten tillbaka ett antal generationer. Så när jag ville leta upp något så fick jag titta igenom några kataloger över mikrofilmer, fylla i ett beställningsformulär och lämna in det på biblioteket som beställde hem det ifrån Halmstad.

Efter några dagar, upp emot någon vecka kom dessa till Borås och jag fick då bege mig till Stadsbiblioteket, sätta mig vid en mikrofilmsläsare och bläddra i mikrofilmsrullarna efter det jag var ute efter.

Hade jag tur så hade jag beställt hem rätt filmer och jag fick reda på lite uppgifter. Sen fick jag beställa hem nya filmer, vänta någon vecka och upprepa hela proceduren igen. Det tog som ni förstår tid att släktforska och jag tröttnade rätt snabbt.

För några år sedan väcktes intresset till liv igen och numera är det betydligt lättare att forska. Ett abonnemang på någon tjänst på nätet (det finns ett antal att välja mellan) och jag kan när jag vill sitta och leta i mikrofilmer från hela landet. Med andra ord betydligt lättare att forska numera. Med lite tålamod så kan man faktiskt komma rätt långt tillbaka på kort tid. Om man har lite tur vill säga.

Foto via Visual hunt

Släkthistorier

Släkthistorier som tyvärr snabbt glöms bort

Jag sysslar med släktforskning en del, i alla fall periodvis. Det största arbetet man gör när man släktforskar är att leta och läsa gamla kyrkböcker.  Såsom exempelvis husförhörslängder, födelseböcker och dödsböcker med mera. Något som man däremot tyvärr sällan gör är att dokumentera ner släkthistorier. Det är historier i olika former som jag garanterat kan lova finns i alla familjer.

Släkthistorier som riskerar att dö ut

För visst finns det släkthistorier i alla familjer, det kan vara historier av olika slag. Allt i från någon släktings äventyr i främmande länder till exempelvis om någon släkting som har gjort något mer eller mindre olagligt. Men det kan också vara släkthistorier om det vardagliga livet. Om hon man till exempel arbetade eller hur släktingar var som person, vad de hade för personliga drag och egenheter. Med andra ord, berättelser och fakta av de mest grundläggande saker. Saker som kan visa sig vara en guldgruva för oss efterlevande som vill veta mer om släkten.

Tyvärr så är man allt för dålig på att dokumentera dessa släkthistorier. Jag önskar personligen att jag var intresserade av släktforskning när mina mor- och farföräldrar levde. De hade säkert en massa att berätta om äldre generationer i släkten. Berättelser som nu har dött ut och då även informationen om dessa släktingar. Information som vore guld värd för mig nu.

Pappas faster

Ett exempel är en av min pappas fastrar som jag hade rätt bra kontakt med när hon levde. Hennes pappas familj vill jag veta mer om, mycket mer. Jag önskar så att jag var nyfiken på släkten redan på den tiden hon var vid liv (hon är död sedan många år tillbaka).

Jag ville veta mer om hennes pappa. Men också om en av pappans systrar som har kommit att intressera mig väldigt mycket. Systern, som hette Beata, har jag fått för mig levde ett spännande liv, hon födde ett antal oäkta barn varav alla utom ett dog tidigt, Hon emigrerade troligen till USA men kom tillbaka efter några år. Men hennes dotter, det enda barn som blev vuxen, stannade troligen kvar i USA men jag vet ännu inte var hon begav sig. Jag vet heller inte om hon gifte sig och om hon fick barn i USA, kanske har jag en hel del släktingar där nu på den sidan av släkten.

Men det finns dock en del dokumenterade släkthistorier i min släkt. Jag har i mina ägor en kopia av en lång text (cirka 25 A4-sidor tror jag det är) som min mormors mamma skrev ner om sin pappa som var postiljon. Det är en spännande text att läsa om händelser han var med om när han reste runt i norra Skåne med post. En riktig guldgruva faktiskt.

Jag har i alla fall nu insett att det är dags att ta tag i att dokumentera släkthistorier. Som det är nu så har jag i stort sätt bara min mamma kvar av de generationer som fanns innan mig. Den dagen hon försvinner så riskeras fakta och släkthistorier om min släkt att dö ut för evigt.

Fotot kommer i från Pixabay och är taget av jarmoluk.

Arkiv Digital

Arkiv Digital har kommit i en ny version

Sedan många år tillbaka så är Arkiv Digital den tjänst som jag använder mig av när jag utför min släktforskning. Nu har det kommit en ny version av den mjukvara som man använder sig av för att söka bland deras alla inskannade dokument. Den är en ny version som erbjuder en del spännande nyheter.

Arkiv Digital version 2.0

När jag började använda mig av datorn som hjälpmedel i släktforskningen så var det inte Arkiv Digital som jag använder först utan Svar från Riksarkivet. Men efter ett tag så gick jag över till AD och det är den tjänst som jag har använt mig av de senaste åren.

Egentligen så utför alla de olika databaserna som finns samma sak, man kan läsa inskannade kyrkböcker. Det som skiljer de åt är dels vilka dokument som finns att tillgå och vilken typ av mjukvara man använder för att söka. Jag vill inte påstå att någon är bättre än någon annan, snarare är det så att de kompletterar varandra. Den enda tjänsten kan ha något som de andra inte har men samtidigt också sakna dokument som någon annan har.

Men som sagt, jag har fastnat för Arkiv Digital som nu har kommit i en ny efterlängtad version, version 2.0. Det är en version som dels har fått en ansiktslyftning när det gäller gränssnittet. Jag tycker att det ser betydligt snyggare och moderna ut nu än vad det gjorde tidigare.

Gamla Arkiv Digital
Gamla Arkiv Digital

När det gäller sökfunktionen i nya Arkiv Digital så är den enkel och ren, men man kan kan göra en hel del med den, till exempel välja vilket landskap och län man vill söka i samt även vilken typ av arkiv man vill åt.

Sökresultaten presenteras sen på ett snyggt sätt. Kanske inte så mycket nytt där men det ser rent och snyggt ut, inte så rörigt som det var i tidigare versioner.

Sökning i nya Arkiv Digital
Sökning i nya Arkiv Digital
Sökresultat i nya Arkiv Digital
Sökresultat i nya Arkiv Digital

Att sedan läsa i själva handlingarna är relativt likt från tidigare versioner, i alla fall när det gäller funktioner. Det kan hända att något smått har tillkommit och något har förbättrats. Men det är lite nytt när det gäller gränssnittet. Även här så ser det helt enkelt snyggare och renare ut än vad det gjorde tidigare. Det är lätt att hitta det man är ute efter. Det går också att göra en del för att förbättra bildkvaliteten om det skulle behövas, till exempel ändra kontrast och ljusstyrka på bilderna.

Läsa böcker i nya Arkiv Digital
Läsa böcker i nya Arkiv Digital

Registersökning i Arkiv Digital

Det som är den stora nyheten i nya versioner är att man kan söka i register för att lättare hitta personer man är på jakt efter. Än så länge så finns bara Sveriges Befolkning 1950 att tillgå men det kommer att komma betydligt fler register med tiden, några inom kort om jag har förstått det hela rätt.

Det är väldigt lätt att söka och hitta en person och när man har hittat denna får man tillgång till massor av information. Detta är information som till exempel fullständigt namn, födelsedatum och plats, civilstatus, yrke, var man bodde 1950 med mera. Man får oftast också en länk till någon kyrkobok, oftast födelseboken. Dessutom så får man reda på vilka som bodde på samma adress 1950, något som kan ge en hint om familjesituationen.

Registersökning i nya Arkiv Digital
Registersökning i nya Arkiv Digital

Det här med registersökning gillar jag verkligen. Nu är det bara att hoppas att det kommer en massa nya register att söka i eftersom det är ett lätt sätt att hitta rätt. Det finns många register redan att tillgå på CD- och DVD-skivor men att få register inbyggda i Arkiv Digital underlättar mycket.

Jag gillar verkligen nya Arkiv Digital. Efter att ha testat det i några dagar nu så känner jag mig sugen på att dra igång min släktforskning igen, det har legat lite i dvala ett tag nu under vintern.

Alla bilder är skärmdumpar ifrån näst senaste och senaste versionen av Arkiv Digital.

Finna sin släkthistoria

Alla bör finna sin släkthistoria

Detta inlägg om att finna sin släkthistoria publicerades första gången den 6 oktober 2014. Nu är det uppdaterat och publiceras igen.

Släkthistoria

 

Jag tycker om att släktforska, har gjort det till och från i många år nu. I och med att jag har detta intresse så är det naturligt att läsa en del om ämnet. Det kan vara någon bok då och då men också tidskrifter. Jag prenumererar på två släktforskningstidningar, dels så är det Diskulogen (som är en medlemstidning för släktforskarföreningen DIS) och dels så prenumererar jag på tidskriften Släkthistoria.

Idag så fick jag det senaste numret (nummer 5 2014, kommer ut i butikerna om ett par dagar) av den sistnämnda tidskriften. När jag skummade igenom numret så hittade jag en artikel som gjorde mig smått glad.

Det visar sig nämligen att på Bäckängsgymnasiet här i Borås så använder se släktforskning i undervisningen. Man låter helt enkelt eleverna lära sig mer om 1900-talets historia genom att utgå ifrån sin egen släkt. Eleverna får släktforska några generationer tillbaka genom att till exempel djupintervjua en äldre släkting. Dessutom så skall de så om samhällsutvecklingen har påverkat släktens val på något sätt.

Jag tycker att detta är helt underbart att läsa. Att leta upp sin egen släkthistoria är bara nyttigt och samtidigt så kan man lära sig mycket om hur samhället runt omkring en släkt var på den tiden. Det var ju mycket så förr i tiden, och även fortfarande, att man som person gör många val beroende på situationen runt omkring en. Därför så är det intressant att se hur en släkthistoria har utformats beroende på hur samhället har utformats.

Jag har bitvis varit med om samma sak som eleverna på Bäckängsgymnasiet nu är med om. För några år sedan (har för mig att det var 2011) så läste jag en kurs i släktforskning på 7,5 poäng på Mittuniversitetet. Som examination så skulle vi göra en släktforskning på en gren i ens släkt och samtidigt koppla den till något som hade hänt i samhället. Jag valde att forska på den så kallade svärdsidan, alltså på den manliga sidan i släkten (alltså så utgick jag från mig, sen kom min pappa, min farfar, min farfars far och så vidare). Sen så kopplade jag ihop detta med järnvägens intrång i samhället och specifikt då järnvägssträckan Halmstad- Nässjö. Min farfars far gick nämligen från att vara torpare (som släkten hade varit så långt jag har hittat bakåt) till att börja jobba vid denna järnväg som banmästare. Detta är ett utmärkt exempel på hur utvecklingen i samhället påverkar ens egna släkt.

Så jag tycker det alltså är otroligt kul att eleverna på Bäckängsgymnasiet här i Borås får försöka finna sin egen släkthistoria. Förhoppningsvis så blir det dessutom bitna av släktforskningen och fortsätter att leta upp fakta om sin släkt. Det är nämligen väldigt kul och enormt spännande.

Bilden kommer ifrån Pixabay och är fotograferad av EME.