En massa foton

En massa foton i datorn, en total röra

Jag tror jag har skrivit om det förut men det känns som ett ämne som ständigt är aktuellt. I min dator och även på annat håll så har jag en massa foton liggandes. Exakt hur många det är vet jag faktiskt inte. Det har passerat 10.000 bilder sedan länge och det skulle inte förvåna mig om det är uppåt 20.000 numera. En massa foton med andra ord, väldigt många om man skall vara noga.

En massa foton i datorn

Jag skulle vilja göra något med alla dessa bilder men jag vet inte vad. Till en början med så skulle jag åtminstone vilja gå igenom alla och dela upp allt i exempelvis tre ”högar”:

  • Foton som kan slängas
  • Foton som är bra och kan sparas 
  • Foton som är väldigt bra och som man kan göra något kul med

Sen när detta är sorterat så skulle jag nog gå igenom den tredje högen och ge alla dessa foton en eller flera etiketter så det blir lätt att hitta ”rätt bild” när man eventuellt behöver ett foto någon gång. Jag skulle också ge varje foto en beskrivning om vad det föreställer, när och var det är tagit. Eventuellt så kan jag också tänka mig att göra någon sådant även med alla de foton som hamnar i ”hög” två. Det kan ju vara foton som duger att använda här i bloggen till exempel. Vore kul att använda fler bilder här i bloggen nu när jag har en massa foton. Som det är nu så laddar jag nästan alltid ner bilder jag behöver från olika tjänster på Internet där det är fritt fram att ladda ner bilder gratis.

Göra något med alla foton

 

KöpenhamnSedan när allt detta är klart så gäller det att hitta något att göra med alla foton, förutom att ha med en och annan bild här i bloggen och, som jag tror det kommer att hända, låta de ligga på hårddisken till ingen större nytta. Men det vore kul att göra något kul med foton som är bra och som jag är så där extra nöjd med. Att göra de till förstoringar som pappersbilder, rama in dom och hänga dom på väggen är inte riktigt min grej. Har inte tillräckligt med väggar för det heller. Dessutom så tror jag inte att jag skulle trivas med att se mina egna bilder dagligen.

Har haft en liten tanke då och då på att kanske trycka upp dom som en fotobok. Att ha ha de bästa bilderna i bokformat vore en bättre sak än att ha de hängandes på väggen. Då kan man ta fram boken då och då och bläddra i den för att titta om man känner de suget, hellre det än att se alla kort varje dag.

Göra vykort av foton

Jag har av några fått förslaget att jag skall se till att en del av korten görs som vykort, det rör sig mest av kort tagna här i Borås. Det vore i och för sig en kul grej men jag tror inte något av de foton jag har fotat är bra nog att trycka upp som vykort. Men det vore kanske en kul grej att någon gång kolla upp om intresset finnes.

Svart staty i BoråsDet gäller ju nu inte bara att göra allt detta. Inledningsvis så behöver jag ett bra datorprogram för att gruppera och sortera alla bilder.  Jag behöver ett program som gör det lätt att ge bilderna etiketter och beskrivningar. Jag har i mina ägor Photoshop Elements, inte den senaste versionen som är nummer 13 i ordningen utan jag har version 11 som jag köpte för några år sedan. Det är ett bra program men inte exakt ett sånt jag är ute efter. Jag gillar sorteringsmöjligheterna i programmet men det finns så mycket mer som jag inte använder mig av och som därför känns onödigt. Picasa från Google är också rätt bra men aningens svårjobbat och inte riktigt det jag är ute efter.

Det finns säkert en massa andra bra program som jag borde leta upp och ta mig en titt på. För som det är nu så måste jag snart börja göra något. Det fungerar inte att ha en massa foton liggandes i en enda röra på hårddisken. Som det är nu så fyller de ingen större funktion och framför allt så är det svårt att hitta rätt när jag väl behöver en bilder eller två. Jag har inget smart sätt att leta eller söka efter en bild jag behöver bland alla de bilder jag liggandes här.

Lite tillägg vid uppdateringen

Jag har börjat sortera och försöka få lite struktur på alla de bilder jag har i min dator. Det är en massa foton kvar att bearbeta, det mesta är än så länge inte bearbetat. Jag har valt att jobba med Lightroom, ett program som inledningsvis visade sig vara över förväntan. Efter hand jag har lärt mig mer och mer om programmet har växt sig allt starkare.

Bilden längst upp kommer ifrån Pixabay och är fotograferad av Simon. Övriga bilder är fotograferade av mig själv.

Checklista för Wordpress

Checklista för mina inlägg i WordPress

Jag har skrivit många hundra inlägg i olika installationer av WordPress genom åren. Det har gjort att jag har samlat på mig en hel del små punkter som är värda att ha i åtanke när man skriver ett inlägg och för all del även vanliga sidor. Man kan säga att dessa punkter kan vara lite av en checklista som man kan tänka på när man skriver.

Lite delvis så bygger dessa punkter på en checklista som Lorelle har publicerat för en tid sedan. Men jag har kryddat upp den med egna tankar och egna erfarenheter kan man säga.

Först på min checklista

Vad skall man då tänka på allra först av allt? Jo, att sätta en rubrik tycker jag. Jag börjar alltid med detta, mest för att det är lätt att glömma bort rubriken annars och gör man det så får man lite extra arbete med inläggets URL (i alla fall om man har rubriken som permalänk, vilket man bör ha). När det gäller rubriken så finns det en del att tänka på. Först och främst så bör man ha ett nyckelord uttänkt innan man börjar skriva sitt inlägg och detta nyckelord skall finnas med i rubriken, så tidigt som möjligt i rubriken, allra helst som första ord. Dessutom så skall man inte ha en rubrik som är allt för kort men inte heller för långt. Omkring 40-50 tecken anses vara lagom.

När man är klar med rubriken så brukar jag först och främst spara. Sen så anger jag en kategori för inlägget och anger också ett eller par etiketter. Därefter så jobbar jag en del med SEO. Jag använder mig av ett plugin ifrån Yoast när det gäller detta. Med detta plugin, förmodar att det fungerar på samma sätt med liknande plugin, så går SEO-arbetet först och främst ut på att skriva en meta deskription.

 

Textinnehållet

När detta är klart så börjar nästa punkt på  min checklista, arbetet med själva textinnehållet. Jag har oftast en plan på vad jag skall skriva om men själva innehållet improviserar jag medans jag skriver. Jag tycker personligen att det blir bättre så, får en mer personlig touch på det hela. Texten i sig skall alltid vara på minst 300 ord men jag försöker alltid komma upp till minst 500 ord. Oftast blir texterna dock betydligt längre och då försöker jag begränsa mig och korta ner lite eller alternativt dela upp inlägget på flera inlägg. Det är aldrig kul att läsa långa inlägg.

Vad finns det då mer på min checklista som är värt att tänka på. Jo, se gärna till att ha länkar till andra sidor i texterna, det är alltid positivt. Ord i fetstil och i kursiv stil är också att föredrar. Vidare är det bra att ha bilder med, mest för att det piffar upp inlägget en hel del men det kan också vara illustrativt för inlägget. Bilderna skall givetvis ha en alternativ text som förklarar vad bilden föreställer.

Dessutom, skriv inte några långa stycken utan dela upp det i mindre, allt för att få texten mer lättläst. På tal om långa textstycken, dela upp texterna med rubriker. Det gör det hela mer lättläst. Se bara till att använd rätt rubriker. Med andra ord, inga H1-rubriker i texterna utan enbart rubriker formaterade som H2 och eventuellt H3.

Slutet på checklistan

Det var det som är viktigast att tänka på när det gäller min checklista. Visst finns det andra saker man skall tänka på men som sagt, detta var det viktigaste.

Den viktigaste punkten tar jag allra sist, något som man måste tänka på ofta – Spara, spara, spara. Det är aldrig kul att förlora något text om något oväntat skulle hända. WordPress sparar automatiskt men gör det manuellt också. Att göra det själv gör att man känner sig extra säker.

Photo credit: whiteafrican via VisualHunt / CC BY

Blodprov

Blodprov lär jag aldrig någonsin uppskatta

Jag gillar inte att ta blodprov. Detta trots att jag har tagit så många prov nu, framför allt under de senaste åren. Man tycker att jag borde bli van men jag känner fortfarande en stor olust inför varje provtagning.

Blodprov är inget kul

Trots att jag har genomgått en del undersökningar som är betydligt värre än ett blodprov så är det just dessa som jag känner mest olust inför. Jag har i skrivande stund genomgått tre stycken magnetröntgen, ett ryggmärgsprov och ett benmärgsprov. Ett nytt benmärgsprov kommer förövrigt att tas om några veckor. Man kan tycka att det i jämförelse med dessa så skulle ett blodprov vara en baggis. Men så är det inte, långt ifrån.

Jag känner mig inte nervös inför ett blodprov. Snarare så är det en stark olustkänsla. Förr så trodde jag att det var en rädsla inför att bli stucken men själva sticket tänker jag inte på när det tas. Det är snarare det där med blodet som jag känner obehag inför.

Blod

När jag var yngre, ungefär i tidig tonår, så kunde jag inte se blod utan att svimma. Kanske så är det detta som finns kvar inom mig fortfarande. Jag har inte svimmat i åsynen av blod i vuxen ålder men känslan av att vara på väg att svimma har infunnit sig i samband med blodprov.

När det är dags att ta ett prov så tittar jag alltid bort eller blundar. Egentligen så tittar jag bort redan då provtagaren förbereder provtagningen. Jag vill helt enkelt inte se alla rör som skall fyllas.

För några veckor sedan gjorde provtagaren misstaget att säga att jag kommer att ta sex stora rör med blod ifrån dig. Då svarade jag att det inte känns så bra just nu hos mig. Jag kände helt enkelt att jag var på väg att svimma (även om det troligen var ren inbillning).

Senast jag tog så sa provtagaren inget men jag fick se henne plocka ihop 6-7 rör varav en del var stora. Detta räckte för att jag skulle känna mig dålig. Jag sa inget utan bara blundade och försökte koppla av. Efteråt tyckte provtagaren att jag var väldigt blek och hon erbjöd mig lite vatten. Tackade nej till detta men ja till den slickepinne hon erbjöd mig sen. Jag behövde få upp blodsockret tyckte hon.

Blodprov i framtiden

Det troliga är nog att jag alltid kommer att känna denna olust inför alla provtagningar. Jag kommer säkert få svimningskänslor även om jag kommer att hålla mig vaken. Det är alltså inte själva sticket som jag känner obehag inför utan i stället vetskapen om att det finns en massa blod i närheten av mig och att det är blod som kommer ifrån mig.

Såvitt jag vet så är det dags för nästa blodprov om cirka fyra veckor. Jag är inte rädd eller nervös inför detta, inte redan nu i alla fall. Men jag tänker på det ibland med en allt växande olustkänsla.

Fotokredit: NTNUmedicine via Visual hunt / CC BY-NC

Magnetröntgen

Magnetröntgen är en upplevelse i sig

Detta inlägg om magnetröntgen publicerade första gången den 26 maj 2016.

Jag skrev för ett bra tag sedan ett inlägg om när jag gjorde en lumbalpunktion, alltså ett ryggmärgsprov. Tänkte i detta inlägg hålla mig inom samma tema, i alla fall på ett ungefär. Jag gjorde igår en magnetröntgen och det är en upplevelse i sig måste jag säga. En rätt positiv sådan faktiskt.

Magnetröntgen

Gårdagens undersökning var inte den första magnetröntgen jag har gått igenom. Jag har gjort ett par innan (har för mig att det är två stycken innan gårdagens). Det är väl lite av en skräckblandad förtjusning som jag gör dessa undersökningar. Lite lätt nervös innan är jag allt (fast det är jag alltid när jag skall på en undersökning, oavsett vad det gäller) men samtidigt så ser jag så smått fram emot att gå igenom en magnetröntgen.

Klaustrofobiska tankar

Jag är inte rädd för att bli röntgad på detta sätt, jag vet att många är det. Det är i och för sig fullt förståeligt. Gör man en sådan undersökning som jag gjorde igår så innebär det att man ligger instängd i ett trångt utrymme i 45 minuter och det låter en hel del under stora delar av undersökningen. Det är helt klart att många, med all rätt, kan få klaustrofobiska tankar.

Personligen så känner jag inte av något av cellskräck när jag ligger i röntgenmaskinen, även om jag kan känna av den känslan ibland vid andra tillfällen. Jag brukar blunda under hela undersökningen, andas med djupa andetag och försöka koppla av så gott det går. Då tycker jag mera att ljudet är det värsta, det låter en hel del när man ligger där och det vibrerar rejält ibland också. Men detta är överkomligt tycker jag. Igår fick jag för första gången ett par öronproppar att ha i öronen, det har jag aldrig fått innan. Tidigare har jag bara fått ett par hörlurar där jag kan lyssna på musik. Tyvärr är ljudet ofta så dåligt att man inte hör så mycket när maskinen drar igång.

Så det trånga utrymmet och ljudet är överkomligt tycker jag. Det värsta och jobbigaste med en magnetröntgen tycker jag däremot är att ligga still (vilket man måste göra) i 45 minuter. Det är jag väldigt svårt för, Får verkligen anstränga mig och kämpa för att inte röra på mig. Nu är det i och för sig inte 45 minuter med konstant röntgen som gäller, det är lite avbrott då och då och då kan man passa på att röra lite på benen exempelvis.

Tiden för en omgång i maskinen

När jag har gjort en magnetröntgen tidigare så har det tagit 45 minuter så jag var inställt på att det skulle ta det igår också. Men när jag frågade sköterskan som var med så sa hon att det nog tar upp emot en timme, minst. Men undersökningen drog igång och jag låg där inne i röret och blev röntgad. Efter vad jag uppfattade som cirka 20-25 minuter så drog de ut mig. Trodde först att det var för att spruta i mer kontrast. Men läkaren sa att nu var det klart och de skulle befria mig. Det hade då gått 45 minuter (som jag trodde det skulle ta), tiden hade gått grymt fort.

När jag låg i röret under magnetröntgen igår så kom jag på mig själv att tänka att det var väldigt avkopplade, trots det trånga utrymmet, ljudnivån och vibrationerna. Jag blev faktiskt lite besviken på att det var över, ville ligga kvar en stund till konstigt nog. Tror mycket av den känslan berodde på att ljudnivån inte var så farlig igår tack vare öronpropparna. Det gjorde att jag verkligen kunde ligga och koppla av, det var nästan som om jag var på väg att somna till faktiskt.

Vet inte när det blir dags för nästa magnetröntgen för min del, troligen om ett år. Ser i alla fall just nu fram emot den. Men det är klart, när det börjar bli dags så kommer säkert en och annan oroskänsla, får dessa som sagt alltid när jag skall på ett läkarbesök, oavsett vad det gäller.

Fotokredit: Image Editor via Visualhunt / CC BY

Benmärgsprov, nu även på min lista över provtagningar

Detta inlägg om benmärgsprov var först publicerat den 11 juli 2016. Har gjort om det lite och lägger ut det igen.

Jag har tidigare skrivit om olika undersökningar som jag har genomgått. Utöver en del vanliga, en oräkneligt antal blodprov så är det ett ryggmärgsprov och tre magnetröntgenIdag lade jag ytterligare en undersökning på min meritlista. Var och tog ett benmärgsprov. En liten  upplevelse i sig.

Benmärgsprov – En upplevelse

För ett par veckor sedan så fick jag ett telefonsamtal i från en av mina läkare. Han hade upptäckt att jag hade ett lågt värde när det gäller blodplättar. Därför så ville han att jag skulle ta ett benmärgsprov. Han tyckte det kunde vara värt att undersöka vad det kunde bero på.

Han beskrev kortfattat hur ett benmärgsprov gick till. Allt jag dock kom ihåg var när han sa att man tar en stor nål och sticker in den i benmärgen. Resten försvann liksom i dimma hos mig.

Dum som man alltid är så började jag googla hur ett prov gick till. Detta underlättade inte direkt för mina nerver inför provet. Ord som att det kan svida lite, upplevas lite annorlunda och göra ont fastnade hos mig.

Provtagning

Jag var kanske inte nervös nu idag när jag åkte upp till sjukhuset. Lite lätt orolig kanske men inte mycket. Fick i alla fall komma in till läkaren, han ställde först en massa frågor. Sen så berättade han hur undersökningen skulle gå till. Jag fick ställa lite frågor som han svarade på.

Verktyg för benmärgsprovInnan de skulle börja ta provet så frågade läkaren om jag ville se nålarna de skulle använda. Något som jag vänligt men bestämt tackade nej till. Egentligen så ville jag nog inte veta vad han skulle göra, så hade jag i alla fall tänkt innan. Men han berättade och förklarade hela tiden och det är jag glad över nu.

Gjorde det då ont att ta ett benmärgsprov? Nej, i alla fall inte så farligt. Bedövningen kändes lite när jag fick den. Jag kände att han förde in den stora nålen, men det gjorde inte ont. Det kändes lite lustigt när han sög ut benmärgen, men det var inte obehagligt. Sen skulle han ta loss en bit av höftbenen (det var där provet togs). Det gjorde lite ont men det var helt klart överkomligt, har varit med om värre.

Läkaren frågade sedan efteråt om jag ville se det han hade plockat ut ifrån mig, Tackade även nu vänligt men bestämt nej till detta.

Efteråt blev jag omplåstrad och jag fick gå hem. Det kändes lite lustigt i ryggslutet någon timme efter eftersom jag var bedövad. Men det gick över efter ett tag. Nu på kvällen ömmar det lite lätt ibland men det är ingen fara alls.

Skall ta ett nytt benmärgsprov om några veckor. Det kan kanske bli tal om ytterligare ett  men det var inte så troligt.

Nu har jag i alla fall varit med om detta. Inte så farligt så här i efterhand även om det var det mest obehagliga av alla prov jag har tagit.

Båda bilderna är ifrån Wikipedia

Leif GW Persson

GW Perssons böcker, i vilken ordning skall de läsas?

Detta inlägg om Leif GW Perssons böcker publicerades för första gången våren 2015. Sedan dess så är det uppdaterat flera gånger, främst när det kommer nya böcker. Det är utan tvekan det mest lästa av alla mina blogginlägg någonsin. Tycker därför att det är värt att lyfta fram det igen.

Rätt så ofta, nästan dagligen faktiskt, så är det någon eller några som har kommit hit till min blogg genom att söka på frasen ”i vilken ordning skall jag läsa gw perssons böcker?”. 

Eftersom man skall ge svar på sådant folk vill veta så kommer här svaret på det folk vill veta och har googlat på – ”i vilken ordning skall jag läsa gw perssons böcker?”.

Läsordning för Leif GW Perssons böcker

Denna ordning gäller:

  • Grisfesten
  • Profitörerna
  • Samhällsbärarna
  • Mellan sommarens längtan och vinterns köld
  • En annan tid, ett annat liv
  • Faller fritt som i en dröm
  • Linda – som i Lindamordet
  • Den som dödar draken
  • Den döende detektiven
  • Den sanna historien om Pinocchios näsa
  • Bombmakaren och hans kvinna
  • Kan man dö två gånger?

Så, nu har jag svarat på den frågan.

Jag kan för övrigt tipsa om alla böcker, de är alla väl värda att läsa och man bör läsa böcker i rätt ordning eftersom det bland finns referenser till tidigare böcker. Personligen så har jag läst alla böcker utan den senaste och några av böckerna har jag läst om ett par gånger.

Filmer och TV-serier

En hel del av Leif GW Perssons böcker har för övrigt blivit film och TV-serie. Ett bra exempel på detta är filmen Mannen från Mallorca med  Tomas von Brömssen  och Sven Volter som bygger på boken Grisfesten. Profitörerna blev en film med samma namn och Samhällsbärarna blev film under namnet I Lagens Namn.

TV-serien En Pilgrims Död bygger på böckerna Mellan sommarens längtan och vinterns köld och Faller fritt som i en dröm och TV-serien Den Fjärde Mannen bygger på boken En annan tid, ett annat liv. 

Trevlig läsning

Uppdaterat 150802: Leif GW Persson har släppt en ny bok, Bombmakaren och hans kvinna, så inlägget uppdaterades med denna titel.

Uppdaterat 151030: Har lagt till lite mer text, exempelvis om filmatiseringen av böckerna, skrivit om en del av texten och publicerar om inlägget.

Uppdaterat 160924: Har lagt till en nysläppt bok, Kan man dö två gånger?

 

Bilden kommer ifrån SVT.

Fika på caféer

Caféer, ett ställe jag skulle vilja tillbringa mer tid på

Detta inlägg om caféer publicerades 17 februari 2016 för första gången. Nu är det omgjort lite och publiceras ännu en gång.

Började dagen idag med att ta en kopp kaffe på en av stadens caféer. När jag satt där så funderar jag lite på tillvaron just då och insåg att jag skulle vilja tillbringa mer tid på det sättet, kanske till och med ha ett arbete som jag då och då kunde utföra på ett café.

Tillbringa tid på caféer

Anledningen till att jag hamnade där idag var att jag skulle jobba lite extra. Jag har egentligen ledigt den här veckan men chefen undrade om jag kunde hjälpa henne i några timmar idag. På väg till jobbet så hörde hon av sig och sa att hon var lite försenad. Då beslöt jag mig för att besöka min favorit av alla stadens otaliga caféer. Det ligger trots allt mindre än 100 meter i från min arbetsplats.

Det är ett tag sedan jag var på detta café och jag blev positivt överraskad över hur fint det har blivit sedan deras senaste ombyggnad. Jag blev också överraskad över hur mycket folk det var där. Detta trots att klockan inte ens var 09.00 när jag kom dit. Det är tydligen fler som har förstått tjusningen i att ta en tidig morgonfika.

Tillbringa dagarna på ett café

För när jag satt där och smuttade på min cappuccino så tänkte jag att så här skulle jag vilja starta flera dagar. Kanske inte varje dag (det skulle bli dyrt) men någon dag då och då. Nu är det lite svårt för min del eftersom jag börjar i normala fall jobba en 30 minuter innan detta café öppnar på morgonen. Men jag vet att det kommer att komma dagar inom kort då jag kommer att börja senare. Med andra ord som gjort för ett morgonbesök på detta café igen.

Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att arbeta några timmar på något av stadens caféer. Till exempel det jag satt på idag. Det vore grymt kul och intressant att sitta och jobba i några timmar. Smådricka på en kopp kaffe och kanske tugga på en smörgås eller liknande. Tyvärr så har jag inte den typen av arbete som gör att jag kan göra detta. Kanske vissa arbetsuppgifter skulle fungera men jag är ändå i behov av att finnas på min arbetsplats under hela tiden som jag arbetar.

Det är trist, väldigt trist, för att kunna sitta på något av alla caféer och jobba några timmar i veckan hade varit kanon. Nu får jag passa på att ta en morgonfika de dagar jag har chans till det. Tror att den 9 mars är nästa tillfälle.

Foto via Visual Hunt

Sevärdheter i Borås

Sevärdheter i Borås som man kanske inte tänker på

Det finns ett antal sevärdheter i centrala Borås som man kanske inte tänker på alla gånger när man är i stan. De är fullt synliga (nåja, inte alltid kanske) men ändå inte något som väcker någon uppmärksamhet. Här kommer det ett tips på tre av dessa.

Sevärdheter i Borås

Den första sevärdheten i Borås som jag har i tankarna finns på marken på Stora Torget. Det kanske inte är alla som vet om att mellan Handelsbankens före detta lokaler och muren på torget så finns det en karta på marken.

Skylt på karta i BoråsKartan visar hur Borås såg ut ungefär 1650, med andra ord inte så långt efter det att staden grundades. Man kan på kartan se hur Viskan skingrar sig fram ut med staden. De går också att se vad kyrkan ligger på kartan. Kyrkan är Torpa Kyrka, eller Caroli Kyrka sin det numera heter.

Tyvärr så är platsen där kartan finns i skrivande stund övertäckt av en scen. Så det går inte att besöka platsen just nu om man vill beskåda den. Men tar man en titt på en flygbild över Borås, till exempel på Google, så ser man denna lilla sevärdhet.

Riddare och drakar i Borås

När det gäller de två sevärdheter jag hade ytterligare i tankarna så är det på samma tema. På två olika håll i Borås har vi nämligen våra egna Sankt Göran och Draken. Jag har bloggat om dessa båda sevärdheter tidigare men de är värda att lyfta fram igen tycker jag.

Säger man Sankt Göran och Draken så tänker säkert många direkt på statyn som står i Storkyrkan i Gamla Stan i Stockholm. Men skulpturer och annat med dessa figurer finns på många olika håll i Sverige och världen. Bara i Borås så finns det utsmyckningar med riddaren och draken på två olika håll.

Den första finns mitt emot kartan på Stora Torget, nämligen på Rådhusets fasad. Vet man inte om att de finns där så kanske man inte tänker på dessa sevärdheter. På trappan upp till entrédörren så finns det reliefer, en föreställer Sankt Göran och den andra de sköna jungfrun. Mitt emellan dessa finns en drake nere vid fontänen på marknivå.

Rådhustrappan i Borås

Den lilla statyn på Hötorget

Den sista av mina tips om sevärdheter i Borås rör också legenden om Sankt Göran och Draken. Nu handlar det om en staty och den finns dryga 100 meter i från Rådhuset. Mitt på Hötorget står det en liten fontän och i den finns statyn.

Så vitt jag vet så är det en av de allra minsta statyer vi har i Borås. Den är inte bara liten utan riktigt gullig tycker jag. Det är inte alltid att man lägger märke till den när man passerar Hötorget men det är värt att stanna till och titta på den. Tyvärr så är även denna sevärdhet lite svåråtkomlig nu då hela Hötorget är en enda stor uteservering sommartid.Sankt Göran på Hötorget

 

Det var lite tips på sevärdheter i Borås som man kanske inte alltid tänker på. Får säkert tillfälle att återkomma med flera inlägg framöver.

Alla foton är fotograferade av mig själv.

Säkerhet för det mesta

Säkerhet finns för nästan allt i ens liv numera

För en tid sedan lade jag in en pinkod för att kunna låsa upp min telefon då den har varit i viloläge, allt för att öka min säkerhet gällande telefonen. Insåg när jag gjorde detta att man håller på att öka sin säkerhet för det mesta i ens vardag. Varför egentligen? Vad är det vi är rädda för?

Ökad säkerhet i ens vardag

Insåg att jag det var dags att ange en pinkod så att om telefonen skulle komma i andras händer så skulle de få lite problem med att kunna ringa med den. En sifferkod på fyra siffror kan rädda mycket egentligen.

För ärligt talat så är det inte bara det där med att kunna ringa som kan hända om telefonen hamnar i orätta händer. Med dagens smarta telefoner så har man i stort sätt hela ens liv i telefonen. Har finns tusentals foton. Jag kan betala på vissa ställen med en app (visserligen en fyrasiffrig kod även för det), Jag kan skicka pengar till andra med swish och kan sköta alla mina bankärenden via telefonen, båda kräver dock en sexsiffrig pinkod.

Sen så har jag alla sociala medier jag använder mig av i telefonen, alla kräver varsitt lösenord dock. Jag har tillgång till en massa mailkonton och så vidare. Dessutom så finns i stort sätt alla lösenord och pinkoder jag använder mig av lagrade i en app i telefonen. Visserligen med ett lösenord som säkerhet.

Men ni ser, mycket i ens liv finns i telefonen och allt (i stort sätt) lagras med hjälp av pinkoder och lösenord, ett unikt för varje tjänst. Det är inte lätt att komma ihåg allt och de blir fler och fler ju mer tiden går.

Inte bara telefoner

Nu är det inte bara telefonen och ens datorer som har en massa säkerhet för att kunna användas. Man måste slå en massa koder för mycket här i livet. Skall man handla så är det en pinkod som skall användas. Skall man ta ut pengar från en bankomat är det en annan. De som har bil får slå en kod för att kunna tanka och så vidare. Jag behöver en pinkod för att komma in på jobbet och en för att larma av.

Sedan några år tillbaka har vi dessutom pinkod för att komma in i huset där jag bor. En kod dagtid, en annan nattetid. Jag behöver en kod för att boka tvättstugan, allt för att öka ens säkerhet.

Man kan ju undra varför det är en sådan ökning av vår säkerhet. Varför vi har så många koder och lösenord till det mesta här i livet. Har vår värld blivit så osäker, har kriminaliteten ökat så mycket att vi måste skydda oss mer och mer. Eller är det så enkelt att vi blir allt mer paranoida för år som går. Litar vi allt mindre och mindre på andra, så lite att vi måste skydda oss bakom en massa säkerhet i form av lösenord, pinkoder och lås i allmänhet.

Foto via Visualhunt

Helikopterpengar

Helikopterpengar är det något att ha?

Läser lite om det uttalade som visa Riksbankschefen Cecilia Skingsley kom med i veckan, nämligen det att Riksbanken skall kunna skänka alla svenska medborgare en summa pengar, så kallade helikopterpengar. Anledningen är att Riksbanken vill att medborgarna skall ta dessa pengar och gå ut och handla upp dem och på så sätt få fart på den svenska ekonomin och driva upp inflationen.

Helikopterpengar

För som alla vet så är det lite smått kris i den svenska ekonomin, i alla fall delvis. Inflationen är på tok för låg (i skrivande stund är den 0,8 procent men Riksbankens mål är 2,0 procent). Får vi upp inflationen så kommer även ränteläget ordna upp sig och sen följer det ena efter det andra. Dessutom, konsumerar vi mera så måste vi producera mera och det i sin tur leder på sikt till ett högre behov av arbetskraft.

Som det är till stor del nu så sparar hushållen allt för mycket pengar. Pengar som ligger på ett bankkonto är pengar som saknar värde. Det kan vara bra för den enskilda individen  att ha några kronor på banken men för samhällsekonomin så vore det bästa om alla kronor man får ut i lön spenderas.

Så helikopterpengar kan vara ett sätt att få individerna att konsumera mera. Skulle detta fungera fullt ut så tror jag att det är en bra idé. Men jag tror att det inte kommer att fungera så som det är tänkt. För det finns många krav som måste uppfyllas av medborgarna för att helikopterpengar skall vara lösningen på problemen.

Dels så måste hela summan konsumeras. Betalar man av på lån eller sätter in pengarna på ett sparkonto så är de inte värde något, möjligen för den enskilda medborgaren men inte för Sverige.

Resor ej värda något

Spenderar man alla helikopterpengar på en resa så är de inte heller värda något. Åtminstone inte om man åker utomlands. Resan i sig kan bidra till statskassan men det man spenderar i boende, mat och konsumtion utomlands gagnar inte den svenska ekonomin. Skall man använda alla pengar man får på en resa så bör man resa inom Sverige.

Det finns många andra sätt att spendera sina pengar på som inte är bra för ekonomin. Skall pengarna komma den svenska ekonomin tillgodo och sätta fart på den så bör alla pengar spenderas på prylar som är tillverkade i Sverige av svenska företag. Och ärligt talat, hur många varor är det egentligen.

Det går inte att komma och säga att man tar sina helikopterpengar och köper kläder för dom på exempelvis H&M bara för att det är ett svenskt företag. Mig veterligen så är inga kläder från H&M tillverkade i Sverige, åtminstone är den andelen inte speciellt stor. Att handla importerade varor gynnar inte svensk ekonomi speciellt mycket även om det är ett svenskt företag som säljer dem. Dessutom är det inte bra att vi importerar mycket, vi bör exportera mera i stället

Vad skulle göra?

Men vad skulle då exempelvis jag köpa om jag fick lite helikopterpengar? Säg att man får 100.000 kronor en dag som helst då bör spenderas på svenska varor. Frågan är svår, kan ärligt talat inte komma på något direkt.  En bil från Volvo kanske men jag har inget körkort så vad ska jag men den till. Dessutom, för att köra bilen krävs det en hel del bensin och den måste importeras. Inte nog med det, bilen må vara svensk och monterad i Sverige men många av delarna är säkert importerade.

Det första jag kom att tänka på när jag läste om helikopterpengar i veckan var att köpa inlagd sill ifrån till exempel ABBA. Jag älskar inlagd sill nämligen. Men att köpa burkar med sill för 100.000 kronor känns rätt dumt.

Nä, helikopterpengar är ett bra sätt att stimulera ekonomi. Men det känns väldigt krångligt att spendera pengarna på ett sätt som verkligen gynnar ekonomin. Risken är att man tar sina helikopterpengar och sätter in summan på banken eller betalar av lite lån, och då blir det genast helt värdelösa.

Foto via Visualhunt.com