SEO-skola

SEO-skola borde alla som håller på med webben gå

Ser att Sökmotorskonsult har en SEO-skola online. Dessutom så är Yoast som gör SEO-plugins till WordPress är på gång med en SEO-skola under hösten. Det låter med andra ord som om det är populärt med enklare utbildningar online när det gäller SEO numera, och det är självklart trevligt.

Vem skall gå en SEO-skola?

Jobbar man med SEO eller som i mitt fall har jobbat inom området så har man kanske inte å mycket att hämta i en SEO-skola eftersom jag (utan att ha granskat någon så noga) förmodar att de ligger på en relativt låg nivå, med andra ord på nybörjarstadiet. Men det finns många andra som jag tycker borde ägna några timmar med någon SEO-skola.

Alla, privatperson så som företagare, föreningar och organisationer, som har någon form av webbsida borde lära sig lite SEO, i alla fall grunderna. Detta kanske mest för egen vinning eftersom det gynnar deras sidor om lite SEO-tänk läggs till sidorna när innehållet producera.

De som sysslar med själva designen av webbsidorna borde också lära sig lite SEO. Jag har sett skrämmande exempel på sidor när jag jobbade med SEO där de som tillverkade sidorna borde studerat SEO. Speciellt kanske det gäller att de som knåpar ihop CMS av olika slag. Där man ofta inte har så stora möjligheter att påverka det man bör påverka när man jobbar med SEO.

Lära sig grunderna om SEO

Nu tycker jag inte att alla som sagt skall gå en SEO-skola och sen sköta allt SEO-arbete på egenhand. Det behövs fortfarande SEO-konsulter som sköter SEO-jobbet. Men att lära sig grunderna borde alla göra och detta inte bara för egen del. Kan en sida vara hyfsat SEO-anpassad i grunden så blir det betydligt lättare för SEO-konsulten sedan. Och blir dennas arbete lättare så finns det stor chans att resultatet blir lyckat i sista ändan.

Så, alla ni som har och driver en webbsida – Ta och gå en SEO-skola. Ni har inget att förlora på det.

Bilden kommer ifrån Pixabay och är tagen av Nuffer.

Divi 3

DIVI 3.0 är här nu men är den så bra som många tror

Igår, den 7 september, så släppte Elegant Themes en ny version av deras populära WordPresstema, Divi 3.0. Hypen kring lanseringen har varit riktigt stor. Detta mycket på grund utav Elegant Themes smarta lansering.

Divi 3.0

Inledningsvis så skall jag säga det att detta inlägg inte kommer att handla så mycket om temat. Jag har helt enkelt inte testat det ännu så då kan jag inte ge en rättvis bedömning.

I stället så kommer detta inlägg att handla om den hype som har uppstått kring temat. Framför allt då inför lanseringen av temat.

Har man, så som jag har gjort, hängt med i forum och på webbsidor så inser man att lanseringen har varit efterlängtad. Har man läst lite de senaste månaderna så kan man lätt tro att Divi 3.0 är det största som har hänt WordPress.

Forum, webbsidor och grupper på Facebook har dagligen varit fyllda med prat om Divi 3.0. Förväntningarna kring lanseringen har ökat successivt de senaste veckorna. Det kändes verkligen som om många väntade på något riktigt stort.

Lanseringen av temat

Mycket av hypen kring lanseringen ligger Elegant Themes själva bakom. De gjorde helt enkelt som så att de startade en nedräkning i deras blogg. Varje dag under 100 dagar byggde de upp spänningen inför lanseringen. Varje dag erbjöd de så erbjöd de  exempelvis gratis nedladdning av layouter eller annat. Det erbjöds också intressanta artiklar om Divi 3.0 och mycket mer. Allt detta för att bygga upp spänningen och längtan.

Jag tycker att denna lanseringsmetod var riktigt smart utförd. De fick de hängivna supportrarna att nästan vara i extas i sin längtan efter temat. I alla fall kunde man uppfatta det så när man läste på Facebook eller i kommentarerna till deras blogg. Sakta men säkert höjdes spänningen under 100 dagars nedräkning inför lanseringen.

Hur bra är temat då?

Hur bra är då Divi 3.0? Ja, som sagt har jag inte provat det ännu så jag vet inte. Men av det jag har sett nu inför lanseringen så är jag inte direkt imponerad. Det enda ny är egentligen att man nu jobbar front-end i temat. I stället för att designa back-end som man gjorde förr arbetar man som sagt front-end. Enkelt, smart och praktiskt kanske men inte så revolutionerande. Hade nästan förväntat mig betydligt mer av Divi 3.0 nu efter de 100 dagarnas nedräkning.

Bilden kommer ifrån Sitepoint.

Urler kan vara knepigt

URLer – Hur bygger man bäst upp sådana

Jag har genom åren sett exempel på URLer som kan se rent ut sagt hemska ut. Det kan ibland se helt katastrofalt ut faktiskt och jag har ingen som helst förståelse för hur de som har byggt upp sidorna har tänkt när de göra sidorna. Värst URLer brukar det oftast vara i vissa CMSer men kanske framför allt i webbshoppar.

Olika typer av URLer

Exempel på URLer som kan finnas, till exempel på en webbshopp kan vara något i stil med detta:

http://www.domännamn.se/shop/produkter/klader/herr/skjortor/artnr_1234356

Jag har sett värre URLer än sådana men detta men detta är ett bra exempel på hur det kan se ut. Vill man se ett skrämmande praktexemplar på en dålig URL så är det bara att ta valfritt plagg hos Ellos, till exempel denna skjorta:

http://www.ellos.se/ahkka/skjorta-eret-m-padded-shirt/488422?N=1z141n1Z1z13yz8Z1z141ll&Ns=RankValue7|1&Nao=0&selArt=545216&pr=0C1B2S3T

Jämför man denna med det exemplet jag skrev först så är det första snudd på bra. Även om det skulle gå att korta ner den betydligt och istället ha något i stil med:

http://www.domännamn.se/klader/herr/artnr_1234356

Mina egna URLer

Jag är inte alltid själv så bra på att skriva URL:er, det skall jag villigt erkänna. Men jag försöker bättra mig så mycket jag kan. WordPress i sig är från grunden kanske inte så bra på URLer men det går att få till bättre enkel, bara att gå till Insällningar > Permalänkar  och ändra till http://www.domannamn.se/%postname%/ i stället för att använda det förvalda http://www.domannamn.se/?p=123.

Använder man sig inte av WordPress (eller annan CMS) utan själv gör sina sidor så skall man se till att ha URLer som beskriver vad sidan innehåller i klartext och man skall inte heller har för långa URLer (detta är jag själv dålig på).

Till exempel, har man en produktsida så kan en bra URL vara http://www.mindoman.se/produkter och inte exempelvis http://www.mindoman.se/prodsid eller .

Nu finns det många CMS:er och webbshoppar som gör urusla URLer och som man inte kan påverka. Detta är riktigt synd eftersom ingen vinner på sådana adress. Ur ett kundperspektiv så kan det vara svårt för kunden att hitta rätt om man inte har sparat sidan som bokmärke. Hur ett SEO-perspektiv så gynnar det definitivt inte rankingen när man har svåra, långa och krångliga URL:er.

Detta inlägg fick jag inspiration av ifrån ett blogginlägg hos Yoast.

CSN-lån för körkort

CSN-lån för att ta körkort, är det en bra ide?

Regeringen kommer att föreslå att ungdomar skall kunna ta ett CSN-lån för att finansiera ett körkort. Frågan är om det egentligen är en bra idé. Jag är tveksam till det faktiskt. Det borda gå att lösa på annat sätt.

Ta ett CSN-lån för att ta ett körkort

Egentligen är det en bra idé i grund och botten. Ett körkort kan vara bra att ha, framför allt när det är dags att söka ett jobb. Så just det argumentet kan jag hålla med om faktiskt. Ett lån kan vara enda vägen till ett kort för många.

Men vad jag inte gillar med förslaget är att ungdomarna måste skuldsätta sig för att ta ett körkort. Många unga kommer kanske att ta ut maximalt med studielån innan de har studerat klart. Skall de då också ta ut ett belopp för att ta körkort så får de stora skulder till slut.

Nu vet jag inte för det första vad villkoren för dessa lån kommer att se ut. Men låt oss sig att de skall vara samma som för andra CSN-lån. Då kan de unga riskera att behöva betala tillbaka detta lån under större delen av sitt liv. Speciellt då om de läser vidare på Högskola och Universitet.

Jag vet inte heller vad ett körkort kostar idag. Men låt oss säga att det ligger totalt på runt 25.000 kronor. Då är det en stor summa som skall betalas tillbaka förutom övriga studielån.

Alternativ väg att gå

Det borde finnas andra vägar att gå för att finansiera körkort i framtiden. Exakt hur och vad vet jag inte. Men ett förslag kan vara att man införskaffar någon form av statligt sparkonto. Ett sparande med bra ränta där föräldrar kan sätta undan ett belopp då och då. Ett belopp som förräntar sig så pass att de som i framtiden skall ta ett kort har ett belopp till det. Det kanske inte kommer att räcka hela vägen men det kan bli en bra grund.

Nu kommer det självklart inte fungera med de som är i körkortsåldern nu. Kanske kan ett CSN-lån vara ett alternativ tillsvidare. Men på sikt tror jag en sparform är ett bättre alternativ. Inför det för de som föds de närmsta åren så kan deras föräldrar börja spara. När de väl fyller körkort kommer de ha ett bra startbelopp.

Ett exempel

Jag gjorde ett litet räkneexempel för ett sparande i stället för ett CSN-lån.

Låt oss säga att föräldrarna spar 500 kronor i månaden från det ett barn föds. Låt sig säga att man på ett statligt körkortssparkonto får 5% ränta. Då skulle man när barnet fyller 16 år ha sparat ihop cirka 128.000 kronor. Jag förmodar att det kanske räcker till ett körkort om låt oss säga 20 år. Åtminstone till stora delar av körkortskostnaden.

500 kronor kan vara ett stort belopp för många familjer. Men detta skulle man kunna lösa med ett ökat barnbidrag om de förbinder sig att sätta in pengar på ett sparkonto. Man kan också göra dessa lån skattebefriande.

Jag tror att detta är bättre än ett CSN-lån för de allra flesta. På så sätt slipper de skuldsätta sig för att få ta ett körkort. I och för sig är CSN-lån relativ ”snälla” lån med låg ränta. Men de skall likväl betalas tillbaka.

Foto via VisualHunt.com

Sandwalls - Staden utmed Viskan

Staden utmed Viskan är en helt ny stad

När jag var liten, eller snarare yngre än vad jag är idag, så var Borås en relativt trist stad. Det är i alla fall så jag minns den idag. De centrala delarna av staden var grå och allmänt tråkig. Dessutom var det en stad som till stora delar fanns till för bilisterna. Men under de senaste åren så har mycket hänt i staden. Det har blivit stora förändring i främst centrala delarna av staden och kanske mest av allt utmed Viskan.

Staden utmed Viskan

Förr om åren så var Viskan ett vatten drag som rann lite anonymt genom Borås. Man visste att den fanns där men mer än så var det knappt. Delar av Viskan var dessutom inte tillgängligt för invånarna. Det var avspärrat runt omkring, till exempel vid industrier. Det var förövrigt just industrierna utmed Viskan som till stor del byggde upp staden. Alla gamla textilfabriker behövde vatten till sin produktion. Varför då inte bygga industrierna intill ett vattendrag som redan fanns där.

Som sagt, Viskan har inte alltid varit tillgänglig för invånarna i staden. Men sedan några år så har det skett stora förändringar. Jag minns inte exakt var de började öppna upp Viskan. Det har skett på så många olika ställen i Borås under en tid. Men numera finns många ställen i stan där man nu kommer åt Viskan på ett helt nytt sätt.

Sandwalls

Ta bara exempelvis Sandwalls Plats som förr var en trång bilväg gick från Södra Torget upp mot Lilla Brogatan. Vägen stängdes igen för några år sedan och blev en stor öppen yta. Där finns nu flera uteserveringar för restauranger och caféer. Det byggdes också en trappa ner mot Viskan som är väldigt populär att sitta i vid fint väder.

Andra platser i staden där Viskan är mer tillgänglig är exempelvis vid Navet. Där ar man till exempel byggt en brygga med sittplatser. Vid Simonsland, som ligger intill Navet, var Viskan inte alls tillgänglig innan. Men där har man nu öppnat upp en hel del och till exempel byggt träbryggor utmed Viskan. Ännu ett exempel är den promenadväg utmed Viskan bakom Borås Energi och Miljös-kontor som förr var helt instängt med staket. Där kan man nu gå utmed vattnet och se Viskan på ett helt nytt sätt.

Framtiden för Viskan

Förövrigt så är tanken att Viskan skall vara mer tillgänglig från Druveforsfallet till fallet vid Ålgården. Detta i och med att man skall bygga en promenadväg mellan dessa båda vattenfall. Allt det jag har nämnt som exempel är delar av denna promenadväg.

Det är förövrigt inte bara Viskan som har öppnats upp här i staden de senaste åren. Man har också lagt ner en hel del arbete på att öppna upp stadsparken så den blir mer tillgänglig. Under en tid så var parken inte ett ställe man gärna besökte, i alla fall inte när det var mörkt. Men nu är det fixat och donat i hela parken, senast i och med att Orangeriet öppnade. Allt för att även parken skall vara mer tillgänglig och attraktiv för besökare.

Samtliga foton är tagna av mig själv. 

Orangeriet i stadsparken

Stadsparken en söndagsförmiddag

Detta inlägg om en söndagsförmiddag i stadsparken i Borås publicerade den 25 maj 2015 för första gången. Nu väljer jag att lyfta fram det igen efter att ha gjort om det lite.

Stadsparken i Borås

Jag tillbringade förmiddagen igår (söndagen den 24 maj 2015) i Stadsparken i centrala Borås. Det är bara att inse, det är en riktig pärla som ligger där mitt i stan. En oas som blir bättre och bättre för varje år som går.

Det har inte alltid varit en oas skall det erkännas. När jag var ung, under 70-talet och en bit in på 80-talet så var faktiskt Stadsparken ett ställe som man undvek, speciellt när det började mörkna. Det var faktiskt så att man blev varnad för att inte gå in i parken vissa tider på dygnet. Dagtid så gick det kanske bra även om man inte alltid var helt säker även då. Anledningen var att Stadsparken då användes som ett tillhåll för missbrukare av olika slag men även en hel de andra grupperingar av människor som man inte ville springa på, till exempel olika gäng och liknade.

Men sen började man rusta upp Stadsparken. Under ett antal år så byggdes det ett badhus, det anlades planteringar, byggdes en minigolfbana och servering. Parken började mer och mer tas över av ”vanliga människor”. Nu används parken till en massa olika aktiviteter, till exempel så har Friskis och Svettis haft utomhusgymnastik under sommarhalvåret, det är dans i parken till dansband varje torsdag under sommaren och så vidare.

Stadsparken är under ständig förändring, just nu håller man på med det allra sista finputsningen på Orangeriet som invigs i nästa vecka (vecka 23 2015). Det skall vara en mötesplats för boråsare (och självklart andra också) med till exempel restaurang och café. Intill huset skall det anläggas en ny dansbana och det skall bli en rink som skall användas för skridskoåkning vintertid.  Det finns också en stor lekplats i parken som inviges 2013. Det var faktiskt barn själva som fick komma med idéer och förslag till hur denna lekplats skulle utformas. Ett av många tecken på att Stadsparken lever och utvecklas hela tiden.

Det finns faktiskt en anledning till att vara tacksam till att vi har denna Stadspark så som den är idag. Jag har skrivit om det förr (i ett inlägg om Hallbergsplatsen), det fanns långtgående planer på att bygga en väg mitt igenom parken. Man började faktiskt bygga den men kom bara till en bro över Viskan. Det är svårt att idag tänka sig hur Stadsparken skulle ha sett ut om vägen byggdes, det skulle långt ifrån vara den parken vi har idag.

Det finns faktiskt en hel del kul att berätta om Stadsparken rent historiskt. En gång i tiden så var det ett ställe där det fanns en del industrier. Ett tydligt tecken på det ser man än idag vid badhuset där det finns rester av en gammal textilfabrik än idag. Där Grand Hotell ligger (precis granne med Stadsparken) fanns också en industri förr om åren, ett stort textilfärgeri.

Det har också legat en teater i Stadsparken, Borås gamla Stadsteater. Det var en gammal fallfärdig byggnad som revs 1983. Personligen så tyckte jag att det var bra att den revs eftersom den hade fått förfalla så men det blev stora protester från många på grund av rivningen. Så pass stora faktiskt att rivningen kommer upp som ett samtalsämne då och då än idag.

Skall man ta lite annan historia om Stadsparken så kan man exempelvis säga att den skapades 1899 som ett rekreationsområde för invånarna i Borås. Då var Stadsparken, precis som den är nu igen, en liten oas dit man kan vända sig för lite lugn och ro. I början av 1900-talet så fanns det en stor plaskdamm på den gräsyta som idag finns mellan Orangeriet och Viskan vid Södra Torget. Jag har sett en del kort från den tiden denna damm fanns där och det var tydligen ett tillhåll för framför allt barn som gillade att leka i vattnet med modeller av segelbåtar och så vidare.

Som sagt Stadsparken är en oas som är under ständig utveckling. Det skall först och främst bli spännande att se vad Orangeriet kan erbjuda, ser fram emot det väldigt mycket. Det skall också bli spännande att se vad som händer med parken i framtiden. Det är bara att hoppas att det alltid kommer att få vara en park och att inte beslutsfattarna åter igen väljer att bygga en väg mitt igenom stadens lunga.

Alla foton är tagna av mig själv.

 

Begravningen

Begravningen efter att jag har lämnat jordelivet

För en tid sedan så skrev jag ett inlägg om hur jag skulle vilja ha begravningen efter det att jag har dött. Jag har funderat på detta inte allt för trevliga ämne även idag, utan att ha kommit svaret så mycket närmre.

Begravningen för mig

Anledningen till att jag har funderat en del på detta idag är mest för att jag var på en begravning igår. Den händelsen fick mina tankar att återigen handla om begravningen av mig själv en dag i framtiden.

Det känns kanske inte allt för lustigt att sitta och fundera på detta men det hela är oundvikligt, ens egen begravning kommer ju en dag, det kommer man ju inte ifrån. De enda man kan vara riktigt säker på här i livet är ju att man en dag skall dö.

Begravningen jag var på igår var en kyrklig begravning på så sätt att det hade en religiös prägel med präst, psalmer och bön. Jag är inte medlem i svenska Kyrkan (men jag är väldigt intresserad av religion) så en sådan begravning blir det inte tal om för mig.

Men jag vet inte exakt hur jag vill att min egen skall utformas, det är det som jag har funderat en hel del på idag. Alla tankar jag har fått och skall få (det är inte många än så länge) skall så småningom skrivas ner i det Vita Arkivet så att mina anhöriga skall ha full koll på hur jag vill ha det den dagen det är dags.

Vad jag vet i dag är att jag vill ha en liten, kort och lugn tillställning av något slag. Något kanske skall sägas men exakt vad vet jag inte. Kanske skall jag själv skriva ner några rader som någon kan läsa upp.

Jag vill i alla fall inte att begravningen skall vara sorglig, sådant gillar jag inte alls. Hellre att de som besöker den skrattar än då gråter under själva begravningen. Skulle vilja att de efterlevande minns mig med ett leende i stället för en tår i ögonvrån.

Jag har funderat mycket på musiken, jag gillar musik och vill ha en hel del musik under begravningsakten. Tillbringade en stund med att leta runt på Spotify idag utan att egentligen bli så mycket klokare. Men mycket musik vill jag ha, det är helt klart.

Jag tror förresten att jag vill att det bara skall vara en ceremoni för familjen och kanske den närmsta släkten. Vill ha det hela så smått och enkelt som möjligt.

Dessutom så tror jag inte att jag vill ha något sedvanligt begravningskaffe efteråt. När akten är slut så är den slut. Men samtidigt, vill mina närmsta kanske träffas och äta en bit efteråt så är det helt okey för mig, jag kan ju inte hindra dem. Men jag vill inte att de gör det för att hylla eller minnas mig utan för att ha en trevlig stund tillsammans.

Begravningen man skall ha någon gång i framtiden är inte lätt att tänka på. Men jag tycker ändå att man skall göra det innan det är för sent. Bättre att ägna en tid att tänka på det nu när man ännu är i liv än att låta ens efterlevande gissa sig till hur jag skulle vilja ha det.

Foto via VisualHunt

Bo i Borås

Bo i Borås, vad som är bra med det

Hur är det att bo i Borås? Finns det några fördelar med det? Jag borde veta, i alla fall till en finns del, eftersom jag har bort här i stan nu i lite över 45 år. Måste säga att det är 45 riktigt bra år.

Att bo i Borås

Det första jag tänker på när det gäller fördelar med att bo i Borås är att det är en förhållandevis liten stad, i alla storleksmässigt. Men bortser man i från storleken så känns det mer som en storstad och den känslan växer sig allt större och större från och till år tycker jag. Här finns ett stort utbud av allt man kan tänkas behöva.

Det allra mesta finns i affärsväg till exempel. Det enda jag kan komma på som saknas är möjligtvis ett IKEA-varuhus. Bortser man ifrån det så har vi det vi behöver här. Det finns exempelvis massor av matbutiker och många av dessa placerar sig oftast i toppen när det gäller att ranka de billigaste matbutikerna i Sverige.

Caféer med olika stil och inriktningar finns det gott om, så gott om den att det kan vara svårt att välja ibland vart man skall gå. En annan fördel med att bo i Borås när det gäller mat är att det har skett en stor utveckling av restaurangutbudet de senaste åren. För några år sedan så var det mesta i restaurangväg ett antal pizzerior och några kinakrogar. Men nu har det fullkomligt exploderat med en massa bra restaurang inom alla möjliga inriktningar.

Borås är också en stad som har förändrats utseendemässigt. En massa spännande saker har byggts de senaste åren. Nejlikan, stans högsta hus till exempel. Orangeriet i stadsparken är möjligen tillsammans med Gina Tricots kontorshus de mest spännande och snyggaste husen i stan. Hela Textile Fashion Center är en dröm att besöka, det är så mycket kreativitet där att det verkligen känns. Sen skall vi förhoppningsvis få ett spännande kongresscenter i framtiden och man planerar också en häftig vattenkanal i centrum, kommer att lyfta stan ytterligare.

En annan sak som är bra med att bo i Borås är den satsning som har skett inom kulturen. Dels då med alla statyer som har placerats ut i stan och dels då No Limits, street art festivalen som har förvandlat tråkiga husfasader till ett konstmuseum i världsklass.

Detta var lite av det som är bra med att bo i Borås, har bara skrapat på ytan lite.

Fotot är fotograferat av mig själv och är i från centrala Borås.

Finna sin släkthistoria

Alla bör finna sin släkthistoria

Detta inlägg om att finna sin släkthistoria publicerades första gången den 6 oktober 2014. Nu är det uppdaterat och publiceras igen.

Släkthistoria

 

Jag tycker om att släktforska, har gjort det till och från i många år nu. I och med att jag har detta intresse så är det naturligt att läsa en del om ämnet. Det kan vara någon bok då och då men också tidskrifter. Jag prenumererar på två släktforskningstidningar, dels så är det Diskulogen (som är en medlemstidning för släktforskarföreningen DIS) och dels så prenumererar jag på tidskriften Släkthistoria.

Idag så fick jag det senaste numret (nummer 5 2014, kommer ut i butikerna om ett par dagar) av den sistnämnda tidskriften. När jag skummade igenom numret så hittade jag en artikel som gjorde mig smått glad.

Det visar sig nämligen att på Bäckängsgymnasiet här i Borås så använder se släktforskning i undervisningen. Man låter helt enkelt eleverna lära sig mer om 1900-talets historia genom att utgå ifrån sin egen släkt. Eleverna får släktforska några generationer tillbaka genom att till exempel djupintervjua en äldre släkting. Dessutom så skall de så om samhällsutvecklingen har påverkat släktens val på något sätt.

Jag tycker att detta är helt underbart att läsa. Att leta upp sin egen släkthistoria är bara nyttigt och samtidigt så kan man lära sig mycket om hur samhället runt omkring en släkt var på den tiden. Det var ju mycket så förr i tiden, och även fortfarande, att man som person gör många val beroende på situationen runt omkring en. Därför så är det intressant att se hur en släkthistoria har utformats beroende på hur samhället har utformats.

Jag har bitvis varit med om samma sak som eleverna på Bäckängsgymnasiet nu är med om. För några år sedan (har för mig att det var 2011) så läste jag en kurs i släktforskning på 7,5 poäng på Mittuniversitetet. Som examination så skulle vi göra en släktforskning på en gren i ens släkt och samtidigt koppla den till något som hade hänt i samhället. Jag valde att forska på den så kallade svärdsidan, alltså på den manliga sidan i släkten (alltså så utgick jag från mig, sen kom min pappa, min farfar, min farfars far och så vidare). Sen så kopplade jag ihop detta med järnvägens intrång i samhället och specifikt då järnvägssträckan Halmstad- Nässjö. Min farfars far gick nämligen från att vara torpare (som släkten hade varit så långt jag har hittat bakåt) till att börja jobba vid denna järnväg som banmästare. Detta är ett utmärkt exempel på hur utvecklingen i samhället påverkar ens egna släkt.

Så jag tycker det alltså är otroligt kul att eleverna på Bäckängsgymnasiet här i Borås får försöka finna sin egen släkthistoria. Förhoppningsvis så blir det dessutom bitna av släktforskningen och fortsätter att leta upp fakta om sin släkt. Det är nämligen väldigt kul och enormt spännande.

Bilden kommer ifrån Pixabay och är fotograferad av EME.

Simonsland då och nu

Simonsland då och nu – en viss skillnad

Detta inlägg om Simonsland då och nu publicerades första gången 31 maj 2014, nu är det uppdaterat och omgjort och publiceras igen.

Bilder på hur Simonsland då och nu

Jag har som en del av er redan känner till skrivit en hel del om Simonsland i Borås, ett ställe som jag verkligen gillar. För er som inte vet det så är Simonsland, eller Textile Fashion Center som det egentligen heter, ett nytt ställe i Borås som först och främst inriktar sig mot textilindustrin då och nu i Borås. Är finns utbildningar inom textil, en massa företag inom området (plus många andra företag) samt ett stort textilmuseum. Kvarteret bestod av före detta industrier som stod och började förfalla  när det beslutades att man skulle göra något bättre av det. Vissa hus fick rivas och nya byggdes upp men mycket av det gamla renoverades till något som nu är helt otroligt bra och fint.

Jag upptäckte igår att de gamla husen fortfarande finns kvar på Google Maps Streetview så jag passade på att ta några skärmdumpar, tänkte att det kunde vara kul att behålla lite bilder på hur det såg ut förr i tiden, jag har tyvärr inga egna bilder på kvarteret.

Så i detta inlägg så tar jag några av skärmdumparna och försöker para ihop dessa bilder med några av de jag har tagit den sista tiden, så det blir lite av Simonsland då och nu.

Första jämförelsen blir på hörnan av Skaraborgsvägen och Viskastrandsgatan. Här låg tidigare ett gult hus som jag tror var hemvist åt en MC-klubb den sista tiden. Har dock faktiskt svaga och vaga minnen om att Textilmuseet en gång i tiden låg här också. Nu ligger det på platsen en snyggt hus som bland annat innehåller restaurangen The Company.

Simonsland då och nuSimonsland då och nu

Nästa jämförelse är baksidan av The Company, fotograferat över Viskan. Här låg förr en gammal inbyggd träbro över vattnet. Nu är det en bryggliknande konstruktion där man sommartid kan sitta ute.

Simonsland då och nuSimonsland då och nu

Mitt emot där bilderna ovan är fotograferade var det förr parkeringar. Nu finns det tre nybyggda hus som är studentbostäder.

Simonsland då och nuSimonsland då och nu

Sista jämförelsen är fotograferat nere ifrån Nybrogatan upp mot Skaraborgsvägen. Här ser man kanske de största förändringarna i kvarteret.

Simonsland då och nuSimonsland då och nu

Lite bilder på hur det såg ut vid Simonsland då och nu, önskar verkligen att jag hade bilder på hur det såg ut i området förr. Skulle verkligen vilja ha bilder på detta och på mycket annat när det gäller Borås från förr. Staden förändras ju konstant och det vore kul att dokumentera detta.

På Simonslands webbsida finns en hel del bilder på hur det såg ut förr, hur det såg ut under tiden de byggde om och hur de ser ut nu.

Alla nya bilder är fotograferade av mig. De gamla är från Google Maps.