Barn vid datorer

Barn som sitter mycket vid datorn tar inte skada

Allt för ofta och läser man om att det är skadligt för barn att sitta med sina datorer eller mobiler. Jag har aldrig personligen förstått mig på den kritiken. Tvärtom så anser jag att det bara är bra att de håller på med sina maskiner. Sen så kan de alltid kombinera det med andra aktiviteter. 

Barn och datorer

Anledningen till att jag skriver detta inlägg nu är att jag  läste ett blogginlägg om ämnet. Det var på Internetstiftelsen i Sveriges blogg som detta inlägg fanns. Blogginlägget i sig var ett svar på en insändare i DN som handlade om att datorspelandet var ett hälsoproblem.

I blogginlägget på IIS så tar de i stället upp allt det positiva med att barn och ungdomar spelar datorspel. Det är detta som jag gillar med detta inlägg. Att någon ser det positiva med det i stället för att bara klaga och klandra datorspelandet.

Fördelar med datorspelandet

För det finns som sagt mängder med fördelar med att barn och ungdomar spelar spel på datorn. För det första så tränar de, tvärtemot vad man säger, upp sin hjärna. I ett spel krävs det att man ofta fattar snabba beslut under stress. Man måste analysera en mängd fakta innan beslutet tas och det skall ske snabbt. Detta är något många kommer att få uppleva som vuxna i exempelvis yrkeslivet. Perfekt att då som ung träna på detta.

Många spel går också ut på att lära sig saker inom något ämne. Genom att barn leker vid datorn kan de få kunskap inom matematik, fysik, historia, vetenskap och så vidare. Har man roligt samtidigt som man lär sig så är det större chans att kunskapen fastnar.

Sen så finns det förhoppningsvis de som blir nyfikna på hur datorprogram fungerar. Jag vill verkligen att fler barn skall lära sig lite om programmering. Kan ett datoranvändande bidra till att de vill lära sig att göra egna spel så är det bara bra.

Att sitta och programmera sedan innebär att de lär sig matematik, att analysera, bli kreativa med mera.

Kombinera datoranvändandet med annat

Självklart så skall barn och ungdomar inte enbart sitta vid sina datorer. Det allra bästa är om de kombinera den tiden med annat. Lagom är bäst som alla vet och får man lagom mycket aktivitet inom olika områden får man en bra mix.

Spelet Pokémon Go är relativt populärt just nu i skrivande stund. I det spelet får spelarna en kombination av datorspelande och motion. En perfekt kombination av två världar. Jag misstänker att detta spel kommer att tappa i intresse snart, så brukar det vara. Men det kommer säker fler spel som fungerar på samma sätt.

Avslutning

Många stirra sig bara blinda på att unga sitter vid datorn flera timmar om dagen. De vägrar att se alla de fördelar som kommer på köpet. För det finns fördelar, många fördelar med att spela spel. Man lär sig som sagt mycket och man utvecklar hjärnan. Dessutom, kan man få barn och ungdomar att vilja lära sig programmera så kan vi kanske lösa IT-krisen i Sverige.

En rolig detalj så här på slutet. På den tiden då böcker blev mer tillgängliga, exempelvis genom biblioteket så upplevde vi samma sak som nu. Då varnad många för att barn och ungdomar inte skulle läsa så mycket för det var skadligt för dom. Nu säger många att barn inte skall spela datorspel utan hellre läsa en bok.

Sist av allt, ännu en rolig vinkel på detta ämne. För ett antal år sedan, när det började komma en massa krigsspel för datorer så ville många förbjuda dessa. Hörde någon säga att unga hellre skulle spela schack än krigsspel. Poängen är att schack går ut på att två arméer skall strida tills den ena har dött ut. Alla vet inte direkt vad de pratar om med andra ord.

Bilden kommer i från Pixabay och är fotograferad av sharpemtbrt

Hålkort

Från hålkort till molnet, lagring genom tiderna

Läste en liten artikel för ett tag sedan om hålkort, det är alltid kul att se tillbaka lite när det gäller datorhistoria. Nu är det ingen lång historia datorerna har men likväl så är det en väldigt spännande historia.

Från hålkort till molnet

Jag har varit med rätt länge när det gäller datorer men inte så länge så att jag kom i kontakt med hålkort. På sätt och vis så skulle det faktiskt vara skoj att jobba med hålkort någon gång, bara för att uppleva den känslan.

Hålkort användes som en form av lagring när det gäller instruktioner till att styra maskiner, till en början med inom textilindustrin. På hålkorten kunde man lagra de instruktioner som behövdes i exempelvis mekaniska vävstolar.

Det skulle självklart inte att gå att använda hålkort i dagens datorvärld. Tänk bara om man skulle behöva lagra ner information från ett Excel-ark eller ett Word-dokument till hålkort. Det skulle liksom inte håll särskilt länge.

Därför att det bra att utvecklingen gick framåt i den fart som den nu gick framåt. Min första dator var en VIC-20 och till den så använde man vanliga kassettband för att lagra information och program. Min nästa dator var en Commendore-64 och inledningsvis så hade jag kassettband även till den men efter ett tag så gick jag över till ett använda en diskettstation. Disketterna på den tiden var av 5 1/4 tum, alltså rätt så stora. Minns inte exakt ur mycket man kunde lagra på dessa men det var enorma mängder, tyckte man i alla fall på den tiden.

Min första PC

Min första PC-köpte jag 1988 och även till den använde jag disketter av storleken 5 1/4″, man tyckte då att dessa disketter (hur mycket de till PC:n kunde lagra minns jag inte heller men det var under 1 Mb i alla fall) var något helt fantastiska. Visserligen hade jag hur många disketter som helst (nåja, i alla fall 75-100 stycken) men mängden information som kunde lagras på varje diskett var ju svindlande, enligt den tidens mått.

Till min första PC hade jag också en ”enorm” hårddisk som rymde hela 20 Mb. Men man kunde med hjälp av ett program i datorn nästan dubbla detta. Det räckte liksom på den tiden, cirka 40 Mb hårddisk och en massa disketter.

Efter hand så kom 3½”-disketterna och man kunde nästan inte förstå hur mycket man kunde lagra på dessa. Det var i alla fall en bit över 1 Mb och på en diskett kunde man ju nästan lagra ”hur mycket som helst”.

USB-minnet

Efter det så började USB-minnena komma, jag tyckte de var fantastiska när det kom minnen på 2 GB. Numera använder jag, de få gånger jag fortfarande använder USB-minnen, minnen på 16 eller 32 GB. Alla dessa USB-minnen man har börjar kännas historiska numera.

Nu har man kommit till en period där jag dels använder min telefon som lagringsenheter för vissa saker. Det lilla tunna minnet i telefon är på 64GB. Jag använder mig fortfarande av hårddiskar, har fyra stycken varav en intern och tre externa. Alla är på 1 Tb. De externa så små att man kan ha dem i fickan.

Men jag har mer och mer börjat använda mig av molnet för lagring av filer. På så sätt kan jag komma åt dom när jag vill och var jag vill. I alla fall så länge jag har en uppkoppling mot Internet. Att behöva ha det är väl den stora nackdelen med molntjänster kanske. Men de antalet Terrabyte med utrymmen jag har på olika molntjänster används mer och mer av mig. Tycker det är betydligt bättre än andra lagringsmöjligheter.

Så under en inte allt för lång tidsperiod så har vi alltså gått i från att lagra information (eller snarare instruktioner) på hålkort som inte rymde så mycket till att lagra i molnet med utrymmen som räcker, förhoppningsvis, gott och väl.

Man funderar ju på vad nästa lagringsutrymme kommer att vara.

Fotokredit: Pixel whippersnapper via Visualhunt / CC BY-NC