Ringman.se
Hem > Blogg > Personligt > Ett analogt liv

Ett analogt liv är något jag strävar efter

2020-02-17
Personligt

Ett analogt liv

Jag har på sista tiden mer och mer känt att jag vill gå över till ett analogt liv. Åtminstone mer än vad jag lever idag. Jag vill lägga ifrån mig dator och telefon och mer och mer använda mig av det vi människor använde innan den digitala revolutionen. I alla fall så vill jag göra detta inom vissa områden. Jag tror inte att jag är mogen och redo för att helt och hållet bli analog.

Ett analogt liv, vad är det

Vad mena jag då med ett analogt liv? Jo, helt enkelt så vill jag byta ut vissa av de saker jag idag använder en dator eller en telefon till och i stället som sagt lösa det som skall göras på ett mer gammeldags sätt.

Ett exempel på detta är att jag de senaste åren har använd mig av en digital kalender. Mest så är det Googles kalender som jag har använt. Jag har dels en privat sådan och dels en på jobbet, båda dessa är synkroniserade till min mobiltelefon. Det fungerar helt perfekt, det finns egentligen inget att klaga på.

Inget förutom det att jag mer och mer den sista tiden har känt att det inte känns helt rätt att ha det så. Så runt julen 2019 så köpte jag mig en Filofax. Jag har haft många sådana tidigare i mitt liv. Man kunde ofta sig mig bära runt på en liten kalender ifrån Filofax. Nu har jag dock köpt en stor, en i A5.

Så numera så skriver jag upp allt som skall göra eller som kommer att hända i denna kalender. Skall sanningen fram så använder jag fortfarande mina kalendrar ifrån Google. Man kan väl säga att jag befinner mig i en liten övergångsperiod. Jag kommer säkert inom kort att fasa ut åtminstone den privata kalendern och förhoppningsvis även jobbkalendern inom en inte allt för avlägsen framtid.

Skriva för hand

Mer än halva min Filofax består faktiskt av anteckningspapper, åtminstone ungefär halva pärmen är fyllda med sådana. Detta för att jag vill skriva mer och mer för hand i stället för att använda mig av datorn.

Detta egentligen av två anledningar, minst två anledningar. Dels har jag märkt då jag har varit tvungen att skriva för hand att min handstil har blivit betydligt sämre med åren. Inte för att jag vill påstå att den någonsin har varit bra men den har blivit betydligt värre den sista tiden.

Så genom att skriva mer för hand så kommer jag förhoppningsvis att träna upp min handstil till den graden att till och jag med kan tyda krumelurerna och se vad det står. Det är i alla fall målet med detta.

Sen så finns det ytterligare ett argument, och det är viktigare. Jag har hört att man lär sig mer och kommer ihåg mer om man skriver för hand jämfört med att skriva för på en dator. Detta faktiskt ett argument som jag har tänkt ofta på när jag är på jobbet. Jag arbetar på en gymnasieskola och elever i dagens skola får någon dator eller platta allt tidigare och tidigare nu. Detta tycker jag faktiskt är fel. Det skall inte vara skolans uppgift att lära barn och tonåriga att använda en dator. Skolans uppgift är att lära eleverna hur en penna och ett papper används, plus att söka efter information i böcker. Det tror jag eleverna lär sig mer på.

Så jag skriver faktiskt mer och mer för hand numera, både för att få en snyggare handstil men även för att kunna lära mig saker lättare. Det fastnar alltså lättare i hjärnan om man skriver för hand i ställer för på datorn.

Ett analogt räknande

Jag funderar nu dessutom på att köpa mig en miniräknare igen. Sådana har jag haft många av genom åren. Det var ju det man använde sig av när jag gick på gymnasiet.

Visst, det absolut bästa vore kanske att använda sig av penna och papper när man räknar. Absolut, det tror jag faktiskt jag skulle ha väldigt stor nytta av. För en tid sedan så skulle jag räkna ut lite division med hjälp av just penna och papper och det tog en stund innan jag kom på hur jag skulle göra. Jag hade helt enkelt glömt bort detta eftersom jag använder mig av en räknare eller en dator allt för mycket.

Dessutom så saknar jag lite att sätta sig ner med en bit papper och en penna och exempelvis räkna ut en tredjegradsekvation, en integral eller en derivata.

Men vissa saker är lite för krångliga att räkna ut för hand, åtminstone på tok för tidskrävande. Då kan en räknare vara bra att ha. Nu använder jag mig av Excel eller en kalkylatorapp i telefonen, men jag vill ha en riktig räknare. Det är visserligen inte en analog tingest, men det är ingen dator eller telefon.

Dessutom, om man skall vara helt ärlig, så finns det väl inte mycket som är roligare än att sitta och ”leka” med en bra grafisk miniräknare och upptäcka allt vad den kan göra. Det är något som jag ser fram emot.

Analoga böcker i stället för digitala

Att läsa en bok är också något som jag kan tänka mig att via ett analogt sätt. Under de senaste åren så har jag läst mycket digitalt, alltså böcker i främst då telefonen. Men jag har under de sista månaderna känt att jag hellre vill hålla en riktig bok i mina händer när jag läser i ställer för en telefon. Det känns både mer äkta och framförallt mer trevligare att göra så.

Så, det kommer nog bli som så att det blir mer och mer analoga böcker för min del i framtiden skulle jag tro. Det känns som ett stort steg i rätt riktning.

Fotografering då, hur blir det med det?

Det vore ärligt talat kul att fotografera analogt också, med andra ord med en filmrulle i kameran i stället för med ett minneskort. Men det är en konstart som mer eller mindre är utdöd idag tyvärr. När jag gick på högstadiet så läste jag fotografering som ett tillvalsämne och då tillbringade jag några timmar i veckan i skolans fotolaboratorium, för ju vi hade ett sådant på min högstadieskola. Man kan ju undra om det finns några skolor som fortfarande har det.

Sen så fotograferade jag mycket med diafilm i många år. Jag tog en massa kort, skickade in dom till ett laboratorium. När de kom tillbaka sedan så var det bara att klippa isär de filmremsor med fyra fem bilder och sedan rama in dem. Därefter så fick man ta fram en projektor och en projektorduk för beskåda resultatet.

Det var en helt annan känsla på den tiden som ni förstår. Visst, det är lätt att nu ta ett kort med mobilen (det är så jag fotograferar mest) och direkt se resultatet. Blir det helt värdelöst så är det bara att radera. Är det hyfsat bra så redigerar jag det i telefonen och förhoppningsvis använder det till något sedan. Fast det vanligaste är väl att det bara blir liggandes tillsammans med de tusentals fotografier jag har i min telefon eller bland de tiotusentals foton jag har i datorn.

Saker som är svårt att göra i ett analogt liv

Det finns dock vissa saker som är svåra att göra i ett analogt liv. Jag är till exempel en stor fantast och en frekvent användare av Twitter. Detta kan bli svårt att få till analogt. Okey, jag kan gå runt och klistra upp Post-IT-lappar med det som jag vill ha sagt. Är det någon som gillar det jag har skrivit så kan de rita ett hjärta på lappen. Vill de dela mitt budskap så kan de alltid skriva av det och hänga upp det på egna lappar. Är det till och med så att det finns några som vill följa mig (digitalt så har jag nästan 900 följare) så är de mer än välkomna att gå efter mig i raka led.

Att blogga är något annat som är svårt att göra analogt kanske. Eller är det, det? Egentligen, om jag skall vara ärlig, så bloggar jag bara för att det är kul att skriva. Jag är inte så noga med om jag har några läsare. Så i princip så skulle jag kunna skriva alla mina blogginlägg på papper och sätta in i en pärm.

Sammanfattningsvis, jag vill gå över mer till ett analogt liv men jag är samtidigt fullt medveten om att det inte är möjligt alla gånger. Men lite kan alltid förändra mig tycker jag.

Fotot är ifrån Visual Hunt.